Full resolution (JPEG) - On this page / pÄ denna sida - Katatoni - Katatymi - Katayama, Tetsu - Katazon - Katbuske - Kate - Katechu, kateku, catechu - Kateder - Katedersocialism - Katedral - Katedralglas - Katedralskola - Kategori - Kategoriklyvning
<< prev. page << föreg. sida << >> nÀsta sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
HÀr nedan syns maskintolkade texten frÄn faksimilbilden ovan.
Ser du nÄgot fel? KorrekturlÀs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlÀsts.
KATEGORIKLYVNING
(se HĂ€rmningsdrift). Vid katatona
stuportill-stÄnd ligger den sjuke, ibland under Äratal, styv
och orörlig som en staty och visar inga som helst
psykiska livsyttringar, trots att han Àr vaken och
medveten om vad som hÀnder omkr. honom.
EmellanÄt förekommer vid stuportillstÄnden
katalep-s i*. â Sjukdomsförloppet vid k. Ă€r i allm. kroniskt,
och flertalet fall komma smÄningom in i ett
tillstÄnd av allmÀn psykisk avtrubbning och slöhet.
EmellanÄt gÄr dock sjukdomen till hÀlsa, och sÀrsk.
bruka utsikterna vara gynnsamma i fall med
plötsligt och hĂ€ftigt insjuknande. â Orsaken till k.
antages av mÄnga forskare vara i kroppen bildade
gifter, och denna uppfattning har sÀrsk. pÄ senare
tid vunnit anhÀngare, sedan man medelst gifter
lyckats hos djur experimentellt framkalla
katatoni-liknande symtom. Man har Àven velat söka
sjukdomsorsaken i skador i hjÀrnans basala ganglier
och hÀrvid som stöd Äberopat, att katatona
symtom kunna förekomma vid olika, av hjÀrnskador
beroende sjukdomar. T.V.Sn.
Katatymi, psykol., se Katathymi.
Katayama, T e t s u, japansk advokat och
politiker (f. 1887), socialdemokratisk deputerad 3 ggr
under mellankrigstiden, protesterade mot Japans
erövringspolitik i Kina och förbjöds 1938 att
utöva politisk verksamhet. K. blev i nov. 1945
generalsekr. och i febr. 1947 ordf, i
Socialdemokratiska partiet {Nippon Shakai To), invaldes 1946
i parlamentet och var ministerpresident maj 1947
âmars 1948.
Katazon (till grek, kata’, nedĂ„t), petrogr., den
undre zonen, inom vilken bergartsmetamorfos*
Ă€ger rum.
Katbuske, se Catha.
Kate [kéit], engelsk kortnamnsform för
Catherine, Katarina.
Katechu [-ku’], kateku, catechu, extrakt, som
erhĂ„lles ur veden frĂ„n Acac’ia Catechu’ (Ă€kta k.)
och nötterna av Are’ca Catechu, en mörkbrun, spröd
massa med bitter smak. AnvÀndes vid fÀrgning
och garvning samt har Àven medicinsk anvÀndning
pÄ gr. av sina adstringerande egenskaper.
HuvudbestÄndsdelen utgöres av k a t e k i n, som kan
framstÀllas ur k. genom extraktion med kokande
vatten: vita, sidenglÀnsande kristaller, svÄrlösliga
i kallt, lÀttlösliga i varmt vatten.
Kate’der (grek. kathed’ra, bl.a.: stol; jfr
Cathed-ra), vanl. upphöjd och av bröstvÀrn omgiven plats,
varifrÄn undervisning meddelas el. föredrag el. tal
hĂ„llas; lĂ€rar- el. talarstol; lĂ€rostol. â
Katederblomma, löjligt yttrande el. âgrodaâ i en
förelÀsning o.d.
Katedersocialism, nationalek., en först av H. B.
Oppenheim 1871 anvÀnd benÀmning pÄ en dÄtida
riktning inom den tyska nationalekonomien, som
vÀnde sig mot den klassiska nationalekonomiens
framhÀvande av den fria konkurrensens fördelar
och statsingripandenas skadlighet. Gentemot
socialisterna hÀvdade k., att det privatkapitalistiska
samhÀllets olÀgenheter kunde upphÀvas genom
en klok socialpolitik. K:s största namn Àro G.
v. Schmoller och A. Wagner, men Àven den mera
liberalt orienterade L. Brentano rÀknas hit. Den
1872 stiftade Verein fĂŒr Sozialpolitik behĂ€rskades
helt av k. NÄgon mera enhetlig ÄskÄdning
prÀg
lade icke katedersocialisterna. FrÀmst ha de haft
betydelse för den tyska sociallagstiftningen. T.Er.
Katedra’l (av lat. eccle’sia cathedra’lis, av grek.
kathed’ra, bl.a.: biskopsstol) betecknar eg.
biskopskyrka el. dets. som domkyrka (se Dom). I de
romanska lÀnderna samt England anvÀndes ordet k.,
i Tyskland och Skandinavien vanl. domkyrka.
Katedralglas, ett fÀrgat glas med skrovlig yta,
som uppvisar mÄngskiftande ljusbrytningseffekter.
Katedralskola, förr benÀmning pÄ lÀrdomsskola
i stiftsstad. Namnet kvarlever dock i frÄga om
nĂ„gra högre allm. lĂ€rov., ss. i Lund. â I 1611
Ärs skolordning skilde man mellan
provinsialsko-lor och k., de förra med 4 klasser, de senare med
6. Enl. 1807 Ärs skolordning intogo k. en
mellanstÀllning mellan trivialskola och gymnasium,
dÀrigenom att de saknade apologistklass men
hade rÀtt att dimittera elever till univ. Senare
omorganiserades k. och erhöllo samma struktur
som elementarlÀrov. och senare högre allm. lÀrov.
Jfr Domskolor och Klosterskolor. E.Bng.
Kategori’ (grek. kategori’a, egenskap, predikat),
i allmÀnt sprÄkbruk: klass, avd., fack; i filosofisk
betydelse: högsta slÀktbegrepp, varunder allt kan
inordnas, el. högsta synpunkter, varifrÄn allt kan
ses. Aristoteles har bl.a. sÄdana synpunkter som
vad nÄgot Àr (substans), huru stort (kvantitet),
hurudant (kvalitet), var (rum), nÀr (tid), verka
(aktivitet), lika (passivitet). Att detta schema leder
tanken till ordklasserna Àr naturligt, dÄ nÀmnda
grundförhÄllanden fÄtt sitt uttryck Àven i sprÄket.
För Kant voro k. de aprioriska grundformerna för
omdömen. Hans kategoritavla, med
huvudgrupperna kvantitet (enhetâmĂ„ngfald), kvalitet
(realitet och negation), relation (substans, kausalitet,
vÀxelverkan), modalitet (möjlighet, verklighet,
nödvÀndighet) har icke ansetts systematiskt hÄllbar.
Ett betydelsefullt och givande försök var
Schopen-hauers att sammanfatta alla k. i en enda,
kausalitetens, varvid han dock antog 4 olika former av
kausalitet, dĂ€rvid sĂ€rsk. skiljande mellan grundâ
följd och orsakâverkan. Senare, mera
beaktans-vÀrda insatser pÄ kategoriforskningens omrÄde ha
gjorts av bl.a. Ch. Renouvier, E. v. Hartmann och
Nicolai Hartmann. NÄgon definitiv kategoritavla
kan likvÀl icke anses vara uppstÀlld. Som
praktiskt vÀgledande mÄ dock summariskt antydas det
kategorischema, som Höffding uppstĂ€ller i âDen
menneskelige Tankeâ: 1) Konstitutivt för vĂ„rt
tÀnkande Àr först och frÀmst, att mellan alla
förestÀllningar finnas syntes och relation samt
grund-och följdsammanhang: fundamentala och
formala k. 2) Reala k. Àro kausalitet,
tota-litet, utveckling (utan vÀrdesynpunkt). 3) Ideala
k. el. vÀrdekategorier. I riktning av alla
dessa k. mÄste tanken söka sig fram till större
sammanhang. â Litt.: A. Trendelenburg, âGeschichte
der Kategorienlehreâ (1846); E. v. Hartmann,
âKa-tegorienlehreâ (2 Aufl. 1923). [H.L.JN.
Kategoriklyvning, mil., hÀvdvunnet uttryck för
differentiering betr, skyldighet att i fred göra
militÀrtjÀnst. I 1925 Ärs vÀrnpliktslag bestÀmdes,
att icke vapenföra vÀrnpliktiga och i stor
utstrÀckning vÀrnpliktiga med försörjningsplikt skulle
frikallas frÄn vÀrnpliktens fullgörande i fredstid.
Vapenföra, ej frikallade vÀrnpliktiga uttogos till
linjetjĂ€nst â sammanlagt för de tre
försvarsgre
â 1053 â
â 1054 â
<< prev. page << föreg. sida << >> nÀsta sida >> next page >>