Hoppa till innehÄllet

Adolf Engler

FrÄn Wikipedia
Adolf Engler
Född25 mars 1844[1][2][3]
Ć»agaƄ
Död10 oktober 1930[1][2][3] (86 Är)
Berlin[4]
BegravdBotanischer Garten Berlin
Medborgare iWeimarrepubliken
Utbildad vidUniversitetet i WrocƂaw
MĂŒnchens universitet
Maria-Magdalenen-Gymnasium,
SysselsÀttningBotaniker[5], kurator, vetenskaplig samlare[6], taxonom, universitetslÀrare, botanisk samlare[7][8][9], redaktör
Befattning
Professor
Ledamot av Sejm[10]
ArbetsgivareMĂŒnchens tekniska universitet
Humboldt-UniversitÀt zu Berlin
Kiels universitet (1878–1884)[11]
Universitetet i WrocƂaw (1884–1889)[11]
Botanischer Garten Berlin (1889–1921)[11]
UtmÀrkelser
Linnean Medal (1913)
Redigera Wikidata

Heinrich Gustav Adolf Engler, född 25 mars 1844 i Sagan, död 10 oktober 1930 i Berlin, var en tysk botaniker.

Engler blev docent i MĂŒnchen 1872 och professor i botanik och direktör för botaniska trĂ€dgĂ„rden 1878 i Kiel, 1884 i Breslau och 1889-1921 vid Berlins universitet och Berlin-Dahlems botaniska trĂ€dgĂ„rd och museum.

I MĂŒnchen bearbetade han flera familjer för Carl Friedrich Philipp von Martius stora verk "Flora brasiliensis", utarbetade Ă€ven flera andra systematiska arbeten, utförde vĂ€xtfysiognomiska studier i Alperna med mera. Ett namn gjorde han sig dock först genom sitt grundlĂ€ggande arbete Versuch einer Entwickelungsgeschichte der Pflanzenwelt, insbesondere der Florengebiete seit der TertiĂ€rperiode (tvĂ„ band, 1879-82), i vilket han kombinerade vĂ€xtpaleontologins resultat med vĂ€xtgeografins. Sedermera utgav han ett stort antal avhandlingar, de flesta av systematiskt innehĂ„ll; att framhĂ„lla Ă€r hans bearbetning av AraceĂŠ, BurseraceĂŠ och AnacardiaceĂŠ för Alphonse Pyrame de Candolles "MonographiĂŠ phanerogamarum" (tvĂ„ band, 1879 och 1883). Tillsammans med Carl Prantl tog han 1888 initiativ till det omfĂ„ngsrika systematiska verket Die natĂŒrlichen Pflanzenfamilien nebst ihren Gattungen und wichtigeren Arten, i vilket de olika familjerna bearbetades av ett stort antal av samtidens frĂ€msta botaniska forskare. Han utgav (tillsammans med Oscar Drude) Die Vegetation der Erde, Sammlung pflanzengeographischer Monographien (1896-1902) samt redigerade "Das Pflanzenreich, regni vegetabilis conspectus".

Englers grav i Berlins botaniska trÀdgÄrd.

FrĂ„n 1881 utgav Engler "Botanische JahrbĂŒcher fĂŒr Systematik, Pflanzengeschichte und Pflanzengeographie". Under senare Ă„r inriktade han sig Ă€ven pĂ„ bearbetandet av Afrikas flora, och dels av honom sjĂ€lv, dels pĂ„ hans föranstaltande och med hans hjĂ€lp publicerades ett stort antal viktiga avhandlingar behandlande vĂ€xtvĂ€rlden, sĂ€rskilt inom Tysklands besittningar i Afrika, till exempel Die Pflanzenwelt Ost-Afrikas und der Nachbargebiete (tre band, 1895).

Engler blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1889, Kungliga Vetenskapsakademien 1891 och Fysiografiska sÀllskapet i Lund 1892. Han blev 1907 medicine hedersdoktor i Uppsala. Han erhöll 1915 Vetenskapsakademiens stora Linnémedalj i guld.

Auktorsnamnet Engl. kan anvÀndas för Adolf Engler i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som lÀnkar till auktorsnamnet.

  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6v44f4n, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00000150, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 Biographical Database of Southern African Science, S2A3-ID: 869, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Adolf_EnglerStore_norske_leksikon, lĂ€st: 16 oktober 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Đ­ĐœĐłĐ»Đ”Ń€, ĐĐŽĐŸĐ»ŃŒŃ„ Đ“Đ”ĐœŃ€ĐžŃ…, Malaja sovjetskaja entsiklopdija.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ Bloodhound Tracker.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ Bloodhound Tracker, lĂ€s online, lĂ€st: 17 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. ↑ Bloodhound Tracker, lĂ€s online, lĂ€st: 18 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  9. ↑ Bloodhound Tracker, lĂ€s online, lĂ€st: 18 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  10. ↑ lĂ€s online, bs.sejm.gov.pl .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  11. 1 2 3 Grundlagen zur 300jÀhrigen Geschichte des Berliner Botanischen Gartens, 1, Englera, 1979, s. 1, 10.2307/3776744, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]