Druva
Druva Àr frukten hos flertalet arter i familjen vinvÀxter (Vitaceae), och i synnerhet vinslÀktet (Vitis). Druvan Àr ett Àkta bÀr, som kan variera mycket i fÀrg, storlek, sötma och saftighet. Vanliga fÀrger Àr gula, röda, gröna och blÄ, och de brukar vara ovala eller avlÄnga.[1] Druvor vÀxer normalt i klasar.[2]
Druvor anvÀnds för framstÀllning av vin och russin samt som bordsdruvor, det vill sÀga druvor som Àr avsedda att Àtas fÀrska. Det Àr vanligt att kÀrnfria vindruvor anvÀnds som bordsdruvor. MÄnga olika skalfÀrger förekommer hos druvor. För druvsorter som anvÀnds för vin Àr det vanligt att gruppera dem i gröna druvor (ibland kallade vitvinsdruvor) och blÄ druvor (ibland kallade rödvinsdruvor).[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Vinrankan har odlats i Ärtusenden i sydvÀstra Asien, Indien och östra Medelhavet, och tros ursprungligen komma frÄn Medelhavet, omrÄdet kring Donau och Centralasien, dÀr den vÀxer vild. Den planterades i södra Frankrike 500 Är f.Kr. och i Tyskland mot slutet av 200 e.Kr, nÀr Probus odlade dem pÄ Rhens och Donaus strÀnder. I senare tid har odling av druvorna Àven utförts i Amerika, med Kalifornien som stora producenter. Australien, Sydafrika och Sydamerika har ocksÄ vinodlingar.[1]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Druva Àr den moderna varianten av fornsvenskans drƫva. Ordet kommer frÄn det mellantyska ordet drûve, frÄn det fornsaxiska thrûvo, frÄn fornhögtyska t(h)rûba, varifrÄn det tyska "traube", klase, har kommit. Ordet betyder alltsÄ egentligen klump eller klase, och Àr beslÀktat med det östfrisiska druv(e) i betydelsen klump, och Àven beslÀktat med lÄgtyska drubbel, i samma betydelse.[4]
Vindruvor
[redigera | redigera wikitext]Vissa druvor anvÀnds för framstÀllning av vin, framför allt de frÄn arten europeisk vinranka (Vitis vinifera), och kallas dÀrför ofta för vindruvor. Andra druvor som mer sÀllan anvÀnds för framstÀllning av vin Àr Vitis labrusca och Vitis rotundifolia. Utöver dessa görs vin emellanÄt pÄ hybridiserade vindruvor. Smaken och doften pÄ vinet beror pÄ vilken druvsort som anvÀnds. Saker som kan variera Àr socker- och syrahalt, samt smakÀmnen. Man kan göra vin av en druvsort, eller flera olika. Det finns mÄnga olika druvsorter. Runt tusen stycken anvÀnds för framstÀllning av vin. LÀnge har man inte vetat vilken druvsort som har odlats pÄ de olika vingÄrdarna. Forskare har inte förrÀn nyligen börjat forska i druvor, och försökt identifiera och definiera de olika sorterna samt hur dessa Àr beslÀktade. à r 1375 namngavs dock den första druvsorten, vilken var pinot.[3]
Under början av 2000-talet har en inriktning mot specifika druvsorter, sÄsom chardonnay (vit) och cabernet sauvignon (röd), delvis pÄ bekostnad av mer traditionella och lokala sorter som gradvis minskar. En mindre Àndring har intrÀffat av detta, pÄ grund av en rÀdsla för att alla viner skall bli likadana, och sÄledes har de lokala sorterna fött en ökning igen. Med genmodifiering försöker man förbÀttra egenskaperna i vinet.[3]
Russin
[redigera | redigera wikitext]Russin, frÄn latinets "racemus", druvklase, Àr druvornas mogna och torkade bÀr. Man anvÀnder de mest sockerrika druvsorterna vid russintillverkningen och olika sorter ger olika karaktÀrer. Druvorna torkas antingen i solen, och dÄ ibland kvarsittande pÄ vinstockarna, vilkas klasar lÀmnas hÀngande pÄ de till hÀlften genomskurna skaften, eller ocksÄ vid artificiell vÀrme, varvid de fylliga druvorna skrumpnar och blir rynkiga och skrynkliga. De vanliga, mindre russinen kommer mest frÄn Italien och södra Frankrike. FÀrgen pÄ vanliga russin Àr ljusare eller mörkarer rödbrun. De innehÄller druvsocker, fruktsocker och en ringa mÀngd Àppelsyra samt vinsyrade salter. Russin anvÀnds mycket i puddingar, fruktsoppor, vissa brödsorter samt som dessertfrukt. RussinstjÀlk kallas den torkade fruktstÀllningen frÄn vindruvan dÀr russinen bortplockats och den anvÀndes som krydda vid inlÀggning av gurkor.[5]
Druvor och mytologi
[redigera | redigera wikitext]Druvor var mytologiskt viktiga inom den grekiska mytologin, dÀr kunskapen om dess odling troddes ha spritts av Dionysos, i den romerska mytologin Bacchus, och till hans Àra firades vid skördetiden för druvorna stora religiösa fester. Inom judendomen blev druvan en symbol[förtydliga] och inom kristendomen blev den en sinnebild för den kristna församlingen och Jesus sjÀlv. Urban I Àr vinodlingens skyddspatron.[1]
| â | Jag Ă€r det sanna vintrĂ€det, och min Fader Ă€r vingĂ„rdsmannen. Var gren i mig, som icke bĂ€r frukt, den tager han bort; och var och en som bĂ€r frukt, den rensar han, för att den skall bĂ€ra mer frukt. I Ă€ren redan nu rena, i kraft av det ord som jag har talat till eder. Förbliven i mig, sĂ„ förbliver ock jag i eder. SĂ„som grenen icke kan bĂ€ra frukt av sig sjĂ€lv, utan allenast om den förbliver i vintrĂ€det, sĂ„ kunnen I det ej heller, om I icke förbliven i mig. Jag Ă€r vintrĂ€det, I Ă€ren grenarna. Om nĂ„gon förbliver i mig, och jag i honom, sĂ„ bĂ€r han mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra. | â |
| â Johannesevangeliet.[6] | ||
Klimat och odling
[redigera | redigera wikitext]Vinrankan vĂ€xer bĂ€st i varmt tempererat klimat med en Ă„rlig medeltemperatur pĂ„ 15 °C. För att druvorna ska mogna och utveckla sockerhalten bra behövs en varm sommar, med en medeltemperatur pĂ„ över 20 °C. Vinrankan vĂ€xer optimalt mellan den 27:e och 50:e breddgraden, och vĂ€xer dĂ€rmed i norra Frankrike, Mosel och Rhen i Tyskland, Böhmen, Ungern och sĂ„ vidare. Stora delar av Afrika gĂ„r det Ă€ven att odla vin i, sĂ„vĂ€l som i Sydeuropa. Det behövs mycket sol för att fĂ„ söta druvor, och jorden Ă€r optimalt lĂ€tt, kalkrik och stenig. Terrassering av jorden underlĂ€ttar odlingen. Mellan stockarna bör avstĂ„ndet vara mellan Âœ och 2 meter. Vinklasarna alstras av Ă„rsskott som Ă€r utvuxna frĂ„n kraftiga knoppar, och pĂ„ varje skott kommer en eller tvĂ„ klasar. Vinrankan mĂ„ste för att fĂ„ mĂ„nga druvor beskĂ€ras. Kalla och vĂ„ta somrar ger smĂ„ och sura druvor. Regn skadar vinets kvalitet.[1]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 Vinranka i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- â vindruva pĂ„ Nationalencyklopedins svenska ordbok, hĂ€mtat den 2 juni 2010.
- 1 2 3 Laurin, Urban: druvor i Nationalencyklopedins nÀtupplaga. LÀst 2 juni 2010.
- â Druva i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
- â Russin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- â Johannesevangeliet, 15:e kapitlet i Projekt Runeberg
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Druva.
|
