Hoppa till innehÄllet

Franz Eybl

FrÄn Wikipedia
SjÀlvportrÀtt med hatt.
LĂ€sande flicka.
SjÀlvportrÀtt.

Franz Eybl, född 11 april 1806 i Wien, död 29 april 1880 dÀr, var en österrikisk konstnÀr.

Franz Eybl föddes pĂ„ Große Steingasse 136 (idag Stumpergasse 55) i Gumpendorf, en av Wiens förstĂ€der. Redan vid tio Ă„rs Ă„lder började han 1816 vid Konstakademien i Wien. DĂ€r studerade han framför allt för Josef Klieber och sedan landskapsmĂ„leri för Josef Mössmer. Mellan 1820 och 1823 studerade han för Johann Baptist Lampi och Franz Caucig, innan han avslutade med historiemĂ„leri för Johann Peter Krafft.

1825 erhöll han Gundelpriset och 1828 Lampipriset. 1830 gifte han sig med Antonia Jordan. FrÄn 1843 var Eybl ledamot av akademien och frÄn 1853 museiintendent vid det kejserliga Belvedere och frÄn 1867 lÀrare vid restaurationsverkstÀderna dÀr. Eybl dog i sin tjÀnstebostad pÄ slottet Belvedere och begravdes pÄ Wiener Zentralfriedhof. 1933 uppkallades en gata, Eyblweg, i Leopoldau efter honom.

Franz Eybl Ă€r mest kĂ€nd för sitt landskaps- och genremĂ„leri och för historiemĂ„leriet, dĂ€r han framför allt hittade sina motiv i den lantliga miljön. Efter 1840 mĂ€rks ett inflytande av Ferdinand Georg WaldmĂŒller, vars ljuseffekter han tog till sig. Eybls största betydelse Ă€r dock inom portrĂ€ttkonsten dĂ€r han, efter Friedrich von Amerling, rĂ€knas som den viktigaste portrĂ€ttmĂ„laren i Österrike under 1800-talet. Vid sidan av talrika oljemĂ„lningar skapade han ocksĂ„ 400 portrĂ€ttlitografier och Ă€r inom detta omrĂ„de jĂ€mförbar med Josef Kriehuber.

Konstverk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Ein slowakischer ZwiebelverkĂ€ufer (Budapest, SzĂ©pmĂŒvĂ©szeti MĂșzeum), 1835, olja pĂ„ kartong, 25 x 29,5 cm
  • Ramsauer BĂ€uerin am Spinnrad (Wien, Österreichische Galerie), um 1836, olja pĂ„ pannĂ„
  • Bildnis Frau Nadassy (Wien, Österreichische Galerie), 1839, olja pĂ„ pannĂ„, 29 x 23 cm
  • SelbstportrĂ€t mit Hut (Wien, Österreichische Galerie), um 1840, olja pĂ„ linnevĂ€v, 70 x 56 cm
  • SelbstportrĂ€t vor rotem Grund (Wien, Österreichische Galerie), 1843, olja pĂ„ linnevĂ€v
  • Bildnis einer Dame im Lehnstuhl (Wien, Österreichische Galerie), 1846, olja pĂ„ linnevĂ€v, 111 x 91 cm
  • Karl Gustav Wittmann auf dem Totenbett (Wien Museum), 1847, akvarell
  • Das Innere einer Schmiede (Wien, Österreichische Galerie), 1847, olja pĂ„ linnevĂ€v
  • Lesendes MĂ€dchen (Wien, Österreichische Galerie), 1850, olja pĂ„ linnevĂ€v, 53 x 41 cm
  • Ein alter Bettler (Wien, Österreichische Galerie), 1856, olja pĂ„ pannĂ„, 40 x 31 cm
  • Graf MiklĂłs WesselĂ©nyi der JĂŒngere (Budapest, Ungarisches Nationalmuseum), olja pĂ„ linne, 94 x 75,5 cm
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia.
  • Thieme Ulrich, Becker Felix, Vollmer Hans, red (1907-1950) (pĂ„ tyska). Allgemeines Lexikon der bildenden KĂŒnstler von der Antike bis zur Gegenwart unter Mitwirkung von 300 Fachgelehrten des In- und Auslandes. Herausgegeben von. Leipzig: Wilhelm Engelmann. Libris 10881681 
  • Ingrid Kastel: Franz Eybl 1806-1880; Dissertation an der geisteswissenschaftlichen FakultĂ€t der UniversitĂ€t Wien, 1983
  • ”Franz Eybl” (pĂ„ tyska) (Inskannad faksimil). 04 Biographisches Lexikon des Kaisertums Österreich Vierter Teil Egervari - FĂŒrchs. Austrian Literature online. 1858. http://www.literature.at/viewer.alo?objid=11808&page=1&viewmode=overview. LĂ€st 13 september 2009. 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]