Hoppa till innehÄllet

Giffel

FrÄn Wikipedia
Tillverkning av gifflar

Giffel (frĂ„n österrikisk tyska Kipferl, i Schweiz kallat Gipfeli, ’topp’) Ă€r ett bakverk format som en mĂ„nskĂ€ra.[1][2]

FrĂ„n början var bakverket förmodligen en traditionell klosterbakelse. I FĂŒrstenbuch, skriven av Jans Enikel troligen under sent 1200-tal, stĂ„r det att vid intĂ„get i Wien julen 1227 ska hertig Leopold VI av Österrike ha fĂ„tt "Chipfen" av bagarna i staden, en av de tidigaste benĂ€mningarna av giffeln i skrift. Vidare nĂ€mns "Kipfen" i dokument frĂ„n Wiens medicinska fakultet 1630, i ett patent frĂ„n 1652 och i ett kejserligt privilegium som ger rĂ€tten till bagaren Adam Spiegel att sĂ€lja "ayren khĂŒpfelgebĂ€cht" 1670.[3] Ordet "giffel" antas ha varit i bruk i svenska sprĂ„ket sedan 1870-talet.[4]

Det finns Àven en mer mytomspunnen variant av giffelns historia. Enligt en av de populÀraste myterna sÄ uppfanns giffeln efter Osmanska rikets belÀgring av Wien 1683. Turkarna planerade att grÀva en tunnel under stadsmuren för att kunna inta staden under natten. Bagarna, som vaknade tidigt för arbetet, slog larm och attacken avvÀrjades. För att fira segern uppfanns ett nytt bakverk i form av en halvmÄne, det osmanska rikets symbol.[5][3] Att giffeln har nÀmnts i skrift tidigare Àn belÀgringen skedde talar dock emot att denna variant av historien stÀmmer.

Bakning och varianter

[redigera | redigera wikitext]

Gifflar bakas genom att degen kavlas ut och skÀrs i avlÄnga trekanter. Vid kortsidan (basen) lÀggs eventuell fyllning, sedan rullas trekanten sÄ att fyllningen hamnar innerst och spetsen ytterst. Vanligen böjer man ocksÄ slutligen till kanterna pÄ den ihoprullade rullen, sÄ att en halvmÄneform skapas. Gifflar kan göras med olika degar och fyllningar, allt frÄn vetedeg eller bröddeg till smördeg eller mördeg kan anvÀndas. Gifflarna brukar penslas med Àgg och kan garneras med sesamfrön (sesamgifflar), vallmofrön och kummin före grÀddning i ugn.[6] En del Àldre svenska gifflar som bakas med mördeg eller andra degar för hÄrda kakor kallas ibland istÀllet för horn.[7]

I nordiska livsmedelsbutiker sÀljs Àven produkter som inte Àr formade som gifflar, men ÀndÄ bÀr det som varunamn.[8]

  1. ↑ giffel i Nationalencyklopedins nĂ€tupplaga.
  2. ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) pĂ„ Svenska.se: giffel
  3. 1 2 ”Kipfel” (pĂ„ tyska). https://www.bml.gv.at/. Bundesministerium fĂŒr Land- und Forstwirtschaft, Regionen und Wasserwirtschaft. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 oktober 2024. https://web.archive.org/web/20241006202417/https://info.bml.gv.at/themen/lebensmittel/trad-lebensmittel/speisen/kipfel.html. LĂ€st 6 oktober 2024.
  4. ↑ Svenska Akademiens ordbok: giffel
  5. ↑ Irene Krauß (22 augusti 2019). ”Gut gewickelt − das Kipferl: Zur Kulturgeschichte eines FrĂŒhstĂŒcksgebĂ€cks” (pĂ„ tyska). Wissensforum Backwaren. https://wissensforum-backwaren.de. https://wissensforum-backwaren.de/gut-gewickelt-%E2%88%92-das-kipferl-zur-kulturgeschichte-eines-fruehstuecksgebaecks/. LĂ€st 6 oktober 2024.
  6. ↑ Icas Rutiga kokboken, 1994. LĂ€st 13 juli 2014.
  7. ↑ ”Giffel och croissant”. Ordbruket. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091002005834/http://www.ordbruket.com/webcross/artiklar/giffel.htm.
  8. ↑ ”PĂ„genklassiker”. PĂ„gen. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 september 2018. https://web.archive.org/web/20180905235041/https://pagen.se/om-pagen/pagenklassiker/. LĂ€st 5 juni 2018.