Himba
| Den hÀr artikeln behöver fler eller bÀttre kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2023-02) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |
| Hus | |||
| Regioner med betydande antal | |||
|---|---|---|---|
|
Himba (singular: OmuHimba, plural: OvaHimba) Àr en folkgrupp som lever i Kunene-regionen (Àven kÀnt som Kaokoland) i nordvÀstra Namibia.[1][2] De Àr ett nomadiskt folk, nÀra slÀkt med herero och talar samma sprÄk.
UngefÀr 20 000 Himba berÀknas bo i Kuneneregionen i Namibia.[1]
Dagligt liv
[redigera | redigera wikitext]Himba hÄller boskap och getter som tamdjur. Kvinnorna ansvarar för att mjölka korna. De tar Àven hand om barnen, och det Àr vanligt att en kvinna tar hand om en annan kvinnas barn. Kvinnornas arbetsuppgifter Àr ofta mer arbetsintensiva Àn mÀnnens - det Àr till exempel kvinnorna som hÀmtar vatten till byn och bygger hemmen. MÀnnen bestÀmmer och hanterar de politiska och legala uppgifterna.

Himba bÀr mycket lite klÀder, men kvinnorna Àr kÀnda för att tÀcka huden med en blandning av fett, ockra och örter för att skydda sig frÄn solen. Blandningen ger huden en rödaktig fÀrgton som Àr en del av himbas skönhetsideal. Den röda fÀrgen har Àven symbolisk innebörd dÄ rött symboliserar blodet och livet samt jordens röda fÀrger.
Pojkar genomgÄr vanligtvis omskÀrelse före puberteten, och anses dÀrefter vara redo att gifta sig. NÀr en dotter föds arrangeras hennes Àktenskap och giftermÄlet Àger vanligen rum nÀr hon Àr mellan 14 och 17.[kÀlla behövs] Av tradition sover manliga gÀster med fruarna nÀr de Àr pÄ besök. Makarna sover i ett annat rum eller utomhus.[3]
Stamstrukturen
[redigera | redigera wikitext]Himba lever i ett hÄrt ökenklimat med fÄ influenser frÄn omvÀrlden, och har dÀrför kvar mycket av sin traditionella livsstil. Medlemmarna lever i en vÀlordnad stamstruktur som hjÀlper dem att överleva i en av jordens mest extrema miljöer.
Varje medlem i stammen tillhör tvÄ klaner (s.k. bilateralt slÀktskap), en genom fadern och en annan genom modern. En himba-klan leds av dess Àldsta manliga medlem. Söner lever med faderns klan och nÀr döttrar gifter sig övergÄr de till att leva med sin mans klan. Arv och vÀlstÄnd kommer dock inte frÄn faderns klan utan frÄn moderns; en son Àrver till exempel inte sin fars boskap utan kan istÀllet Àrva sin morbrors boskap.

Bilateralt slÀktskap Àr normen bland de flesta folkslag som lever i utvecklade lÀnder i vÀstvÀrlden, men mindre vanligt bland andra folk. Antropologer har dock konstaterat att systemet Àr fördelaktigt för grupper som likt himba lever i extrema miljöer eftersom varje individ kan fÄ stöd frÄn tvÄ grupper av individer som Àr spridda över ett stort omrÄde.
Katastrofer och motgÄngar
[redigera | redigera wikitext]Himbas historia Àr kantad av svÄra motgÄngar som svÄr torka och gerillakrigföring, sÀrskilt under Namibias befrielsekamp och som ett resultat av inbördeskriget i det nÀrbelÀgna Angola. à r 1904 led de svÄrt av den tyska kolonialmakten under Lothar von Trotha, vars folkmord ocksÄ decimerade andra grupper i Namibia, sÀrskilt herero och nama.
PÄ 1980-talet sÄg det ut som att himbas traditionella levnadssÀtt stod inför sin slutpunkt. En svÄr torka dödade 90 procent av deras boskap. MÄnga gav upp och flydde till staden Opuwo dÀr de levde i stora slumomrÄden, beroende av internationell nödhjÀlp. Eftersom de levde nÀra Angolas grÀns, blev mÄnga ocksÄ kidnappningsoffer i det angolanska inbördeskriget.
FörbÀttringar pÄ 1990-talet
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1990-talet, har himba haft vissa framgÄngar med att vidmakthÄlla kontrollen över sina landomrÄden. En del lever nu pÄ omrÄden dÀr de har tilldelats kontrollen över vildmark och turism. De har samarbetat med internationella aktivister för att förhindra ett vattenkraft-projekt som hotade att förstöra deras landomrÄden.
Namibias regering har satt upp mobila skolor till himba-barnen.
Religion
[redigera | redigera wikitext]Himba Àr ett monoteistiskt folk som tillber guden Mukuru, men de tillber ocksÄ sina förfÀders andar. Varje familj har sin egen förfÀderseld,[2] vaktad av eldvakten, som en gÄng i veckan nÀrmar sig elden för att tala med Mukuru och förfÀderna pÄ sin familjs vÀgnar.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Himba people, 1 september 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 âCulture and the Mind - Himbaâ. cultureandmind.sites.sheffield.ac.uk. https://cultureandmind.sites.sheffield.ac.uk/fieldsites/himba. LĂ€st 3 februari 2026.
- 1 2 Hume, Errol Barnett,CNN,Tim (11 maj 2012). âThe Himba: Namibia's iconic red womenâ (pĂ„ engelska). CNN. https://www.cnn.com/2012/05/11/world/africa/himba-namibia-inside-africa/index.html. LĂ€st 24 februari 2023.
- â âThe Namibian Tribe Where Sex Is Offered To Guestsâ (pĂ„ amerikansk engelska). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. 20 februari 2018. https://m.guardian.ng/life/the-namibian-tribe-where-sex-is-offered-to-guests/. LĂ€st 24 februari 2023.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Himba.
|