Hoppa till innehÄllet

John Franklin

FrÄn Wikipedia
John Franklin
Född16 april 1786[1][2][3]
Spilsby[4], Storbritannien
Död11 juni 1847[1][2][5] (61 Är)
King Williams land, Kanada
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidKing Edward VI Grammar School
SysselsÀttningUpptÀcktsresande, viceguvernör[6], Konteradmiral[6], polarforskare[6], sjöofficer[7], botaniker, forskare[6]
Befattning
Guvernör av Van Diemens land (1837–1843)
MakaEleanor Anne Porden
(g. 1823–1825)[8][9]
Jane Franklin
(g. 1828–1847)[8][9]
FörÀldrarWillingham Franklin[8][9][10]
Hannah Weekes[8][9]
UtmÀrkelser
Fellow of the Royal Society (1823)[11]
Grande MĂ©daille d'Or des Explorations (1829)[9]
Knight Bachelor (1829)[12]
Fellow of the Royal Geographical Society
FrÀlsarens orden
Namnteckning
Redigera Wikidata

John Franklin, född 16 april 1786 i Spilsby, Lincolnshire, död 11 juni 1847 till havs nÀra King William Island, Kanada, var en brittisk amiral och polarforskare.

Franklin tog vĂ€rvning i marinen 1800 och deltog i slaget vid Köpenhamn (1801) och vid Trafalgar (1805). 1801–03 deltog han i kusinen Matthew Flinders expedition till Australiens kuster.[13] Han befordrades till löjtnant 1808 och var Ă€ven guvernör i Tasmanien 1836–1843. Han försvann spĂ„rlöst nĂ€r han ledde sin fjĂ€rde polarexpedition för att hitta NordvĂ€stpassagen.

Den första polarexpeditionen

[redigera | redigera wikitext]

Franklin deltog i David Buchans polarexpedition 1818 som chef pÄ briggen Trent. MÄlet var att segla frÄn England direkt till Nordpolen. Expeditionen avbröts och Buchan ÄtervÀnde hem med informationen att det inte gick att ta sig igenom packisen norr om Spetsbergen.

Den andra polarexpeditionen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Coppermineexpeditionen

1819, samtidigt som William Edward Parry reste sjövÀgen till Lancastersundet, genomförde Franklin en upptÀcktsresa landvÀgen frÄn York Factory i Manitoba till Copperminefloden s mynning för att kartlÀgga kustlinjen öster om denna. Vid hemkomsten 1822, som han skildrade i Narrative of a journey to the shores of the Polar sea in the years 1819-22, befordrades han till kapten.

Den tredje polarexpeditionen

[redigera | redigera wikitext]

Den tredje polarexpeditionen genomförde Franklin 1825–1827 dĂ„ han följde Mackenziefloden till dess mynning och undersökte kusten frĂ„n floden Coppermine vĂ€sterut till 149° 37’. Denna forskningsresa ledde till att han adlades och han skildrade den i Narrative of a second expedition to the shores of the Polar sea in the years 1820–27 (1828).

Guvernör över Tasmanien

[redigera | redigera wikitext]

Efter den tredje polarexpeditionen tjĂ€nstgjorde han som fartygschef i Medelhavet och 1836–1843 var han guvernör över Tasmanien. Han var inte omtyckt av de lokala tjĂ€nstemĂ€nnen inom civilförvaltningen som i synnerhet ogillade hans idĂ©er och hans försök att reformera den tasmaniska straffkolonin. Bravader som nĂ€r en rĂ€ddningsexpedition fick sĂ€ttas in nĂ€r paret hade gĂ„tt vilse i vildmarken, distanserade det ytterligare frĂ„n societeten och kan ha bidragit till att Franklin kallades hem. Han var dock populĂ€r bland Tasmaniens folk och en staty över honom byggdes i Hobarts centrum i parken Franklin Square, dĂ€r den ursprungliga regeringsbyggnaden lĂ„g. Hans hustru arbetade med att inrĂ€tta ett universitet, museum och botaniska trĂ€dgĂ„rdar. Byn Franklin vid floden Huon Ă€r uppkallad efter honom, liksom floden Franklin pĂ„ Tasmaniens vĂ€stkust.[14][15]

Den fjÀrde polarexpeditionen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Franklinexpeditionen

Franklin kallades hem frÄn Tasmanien för att försöka hitta NordvÀstpassagen. Han, kaptenerna Fitzjames och Crozier och ytterligare 131 man lÀmnade England i maj 1845 med fartygen Erebus och Terror. De bÄda fartygen sÄgs sista gÄngen 26 juli samma Är av en valfÄngare utanför Lancastersundets mynning.

En mÀngd brittiska och amerikanska fartyg deltog i sökandet efter expeditionen. Franklinexpeditionens första övervintring hade skett pÄ Beechey Island och i april 1854 hittades sannolika bevis för att hela besÀttningen hade omkommit.

Franklins fru, lady Jane Griffin, anvÀnde sitt liv och sina pengar pÄ sökningar efter den försvunna expeditionen. 1857 sÀnde hon Ängjakten Fox under ledning av Francis Leopold McClintock för att söka efter Franklin. De ÄtervÀnde med beskedet att han hade omkommit 11 juni 1847.

1859 hittades ett meddelande frÄn Franklins andreman dÀr denne berÀttade att expeditionen hade övergivit skeppen nÀr dessa frusit fast och krossats i isen. För överlevarna fanns, utan skepp, inget annat alternativ Àn att försöka vandra tillbaka till rÀddning. Man tror att expeditionens medlemmar dog av skörbjugg eller blyförgiftning, orsakad av de matkonserver de hade tagit med sig. Konservburkarna var ihoplödda med en för tiden ny typ av blybaserat lödtenn som löstes upp och ut i den konserverade maten.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/John-Franklintopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6377jpd, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. ↑ University of Toronto & Lavaluniversitetet, George Williams Brown, David Mackness Hayne, Francess Halpenny, George Ramsay Cook, John English, Marcel Trudel, AndrĂ© Vachon & Jean Hamelin (red.), Dictionary of Canadian Biography, University of Toronto Press och Presses de l'UniversitĂ© Laval, Dictionary of Canadian Biography-ID: franklin_john_7, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: John_FranklinStore_norske_leksikon, lĂ€st: 17 oktober 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7840852, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. 1 2 3 4 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186928447749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  7. ↑ FRANKLIN, Kt., K.C.H., K.R.G., D.C.L., F.R.S. : Captain, 1822. f-p., 28; h-p., 19., A Naval Biographical Dictionary.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. 1 2 3 4 Kindred Britain.[kÀlla frÄn Wikidata]
  9. 1 2 3 4 5 Colin Matthew & David Cannadine (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 10090.[kÀlla frÄn Wikidata]
  10. ↑ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  11. ↑ Royal Society, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  12. ↑ The London Gazette, 18572, 1 maj 1829, s. 798, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  13. ↑ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  14. ↑ Serle, Percival. ”Franklin, John (1786–1847)”. Dictionary of Australian Biography. Project Gutenberg Australia. Arkiverad frĂ„n originalet den 7 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120307103527/http://gutenberg.net.au/dictbiog/0-dict-biogF.html#franklin2. LĂ€st 1 maj 2008.
  15. ↑ Fitzpatrick, Kathleen. "Franklin, Sir John (1786–1847)". 1966

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]
Den hĂ€r artikeln Ă€r helt eller delvis baserad pĂ„ material frĂ„n Nordisk familjebok, Franklin, sir John, 1904–1926.
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, John Franklin, 22 september 2009.
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=John_Franklin&oldid=59341470”