Hoppa till innehÄllet

Karl Abraham

FrÄn Wikipedia
Karl Abraham
Född3 maj 1877[1][2][3]
Bremen[1]
Död25 december 1925[1][2][3] (48 Är)
Berlin[1]
BegravdParkfriedhof Lichterfelde[4]
Medborgare iTyskland[1]
Utbildad vidWĂŒrzburgs universitet
Humboldt-UniversitÀt zu Berlin
SysselsÀttningPsykiater, manusförfattare[5], psykolog[6], konsthistoriker[7][8], psykoanalytiker[6], filosof, lÀkare[6]
Redigera Wikidata

Karl Abraham, född 3 maj 1877 i Bremen, Tyskland, död 25 december 1925 i Berlin, var en tysk inflytelserik psykoanalytiker, som var samarbetspartner med Sigmund Freud som kallade honom sin bÀsta elev.[9][10] Han utvecklade bland annat teorin om nedstÀmdhet och depression som inÄtvÀnd aggressivitet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Abraham var son till Nathan Abraham, en judisk religionslĂ€rare och hans hustru (och kusin) Ida (1847–1929).[11] Hans medicinstudier möjliggjorde för honom att praktisera vid hospitalet Burghölzli i ZĂŒrich, dĂ€r professor Eugen Bleuler var chef. Under sin tid vid sjukhuset blev han bekant med Carl Gustav Jungs analytiska psykologi.

År 1907 trĂ€ffade Karl Abraham första gĂ„ngen Sigmund Freud, som han behöll kontakten med livet ut. Abraham Ă„tervĂ€nde till Tyskland och grundade Berliner Psychoanalytische Institut 1910.[12] Han var ordförande för International Psychoanalytical Association frĂ„n 1914 till 1918 och igen 1925.

Abraham dog i förtid av komplikationer efter en lunginfektion och kan ha lidit av lungcancer.[13]

FrÄn vÀnster till höger, sittande: Sigmund Freud, Såndor Ferenczi, and Hanns Sachs. StÄende; Otto Rank, Karl Abraham, Max Eitingon, and Ernest Jones. Foto 1922

Vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Karl Abraham samarbetade med Freud om förstĂ„elsen av manodepressiv sjukdom, vilket ledde till Freuds uppsats om "Sorg och melankoli", 1917. Han gav handledning Ă„t Melanie Klein under Ă„ren 1924–1925, och ett antal brittiska psykoanalytiker, som Edward Glover och Alix Strachey. Han var ocksĂ„ mentor för en betydande grupp tyska analytiker, som Karen Horney, Helene Deutsch och Franz Alexander.

Abraham studerade betydelsen av spÀdbarns sexualitet för karaktÀrsutveckling och psykisk sjukdom och föreslog, liksom Freud, att om psykosexuell utveckling fixeras vid nÄgon bestÀmd tidpunkt kommer psykiska störningar sannolikt att dyka upp. Han beskrev personlighetsdrag och psykopatologi utifrÄn orala och anala stadier av utvecklingen (1921).[14]

Abraham gjorde observationer av sin egen dotter Hilda, och rapporterade om hur hon reagerade pÄ lavemang som gavs till brodern och pÄ infantil onani som utfördes av honom. Abraham bad henne dela hemligheter med honom, men han var noga med att bevara hennes privatliv sÄ vissa rapporter publicerades inte förrÀn efter Hildas död. Hilda skulle senare bli psykoanalytiker.[15]

I det orala utvecklingsskedet bestÀmmer de första relationerna barn har med objekt deras efterföljande förhÄllande till verkligheten. Oral tillfredsstÀllelse kan resultera i sjÀlvsÀkerhet och optimism, medan oral fixering kan leda till pessimism och depression. Dessutom kommer en person med en oral fixering att uppvisa en ovilja att ta hand om sig sjÀlv och krÀva att andra ska ta hand om honom/henne. Detta kan uttryckas genom extrem passivitet eller genom ett mycket aktivt oralt sadistiskt beteende.[14]

I analskedet, nÀr trÀningen i renlighet börjar för tidigt, kan konflikter uppstÄ mellan en medveten attityd av lydnad och en omedveten önskan om motstÄnd. Detta kan leda till egenskaper som sparsamhet, ordning och envishet, liksom till tvÄngsmÀssig neuros som ett resultat av anal fixering (Abraham, 1921). Utöver detta baserade Abraham sin förstÄelse av manodepressiv sjukdom pÄ en studie av mÄlaren Giovanni Segantini: en faktisk hÀndelse av förlust Àr inte i sig tillrÀcklig för att göra störningen till en del av melankolisk depression. Denna störning Àr kopplad till nedslÄende hÀndelser i tidig barndom, nÀr det gÀller mÀn alltid kopplade till modern (Abraham, 1911). Denna idé om den preoidipala "dÄliga" mamman innebar en ny utveckling som skilde sig frÄn Freuds oidipala mor och banade vÀg för Melanie Kleins teorier.[16]

Ett annat viktigt bidrag Àr hans arbete "En kort studie av libidos utveckling",[17] dÀr han bearbetade Freuds Sorg och melankoli (1917) och pÄvisade skiftningar i normala och patologiska objektrelationer och reaktioner pÄ objektförlust.

För övrigt undersökte Abraham sexuella trauman hos barn och föreslog, liksom Freud, att sexuella övergrepp var vanligt förekommande i psykotiska och neurotiska patienters historik. Dessutom hÀvdade han (1907) att dementia praecox hÀnger samman med sexuella trauman hos barn, pÄ ett liknande vis som det freudianska sambandet mellan hysteri och sexuellt trauma.

Karl Abraham (1920) visade ocksÄ intresse för kulturfrÄgor. Han analyserade olika myter som antydde deras förhÄllande till drömmar (1909) och skrev en tolkning av den egyptiska monoteistiska farao Amenhotep IV:s andliga aktiviteter (1912).

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Normentafel zur Entwicklungsgeschichte des Huhnes (with Prof. Keibel). (1900) Normentafeln zur Entwicklungsgeschichte der Wirbeltiere, Heft 2. Jena.
  • BeitrĂ€ge zur Entwicklungsgeschichte des Wellensittichs. (inaugural dissertation.) (1901) Anatomische BlĂ€tter (Anatomical Institute, Freiburg), Heft LVI/LVII. (Wiesbaden, I. F. Bergmann.)
  • BeitrĂ€ge zur Kenntnis des Delirium tremens der Morphinisten. (1902) C., Jahrg. XXV, June, S. 369–80.
  • ber Versuche mit 'Veronal' bei ErregungszustĂ€nden der Paralytiker. (1904) C., Jahrg.
  • Abraham, K.(1907). On the significance of Sexual Trauma in Childhood for the Symptomatology of Dementia Praecox. In Hilda, C., Abraham, M.D.(Ed) (1955). Clinical Papers and Essays on Psycho-Analysis. London : The Hogarth Press and the Institute of Psychoanalysis.
  • Abraham, K.(1909). Dreams and Myths : A study in folk-Psychology. In Hilda, C., Abraham, M.D.(Ed) (1955). Clinical Papers and Essays on Psycho-Analysis. London : The Hogarth Press and the Institute of Psychoanalysis.
  • Abraham, K.(1911). Giovanni Segantini : A Psycho-analytical Study. In Hilda, C., Abraham, M.D.(Ed) (1955). Clinical Papers and Essays on Psycho-Analysis. London : The Hogarth Press and the Institute of Psychoanalysis.
  • Abraham, K. (1912). Amenhotep IV. Psycho-analytical Contributions Towards the understanding of his Personality and of the Monotheistic Cult of Aton. . In Hilda, C., Abraham, M.D.(Ed) (1955). Clinical Papers and Essays on Psycho-Analysis. London : The Hogarth Press and the Institute of Psychoanalysis.
  • Abraham, K. (1920). The Cultural Significance of Psycho-analysis. In Hilda, C., Abraham, M.D.(Ed) (1955). Clinical Papers and Essays on Psycho-Analysis. London : The Hogarth Press and the Institute of Psychoanalysis.
  • Abraham, K (1921). Contributions to the theory of the anal character. In Stein, D.J, Stone, M. H. (Ed) (1997). Essential papers on obsessive-compulsive disorders. New York: New York University Press.
  • Abraham, K The influence of oral erotism on character-formation. In Perzow, S. M., Kets de Vries, M.F.R. (Ed) (1991). Handbook of character studies: Psychoanalytic explorations. Madison, CT: International Universities Press.
  • Abraham, K. A short study of the development of the libido. In Frankiel, R.V. (Ed) (1994). Essential papers on object loss, New York: New York University Press.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Karl Abraham, 12 december 2021.
  • Nationalencyklopedin. CD-utgĂ„van 2000.
  • May, Ulrike (2007). ”[Remarks on the Introduction to Karl Abraham's collected works (1969-71)]”. Luzifer-Amor : Zeitschrift zur Geschichte der Psychoanalyse 20 (39): sid. 145–152. PMID 17992845. 
  • Kuhn, P (Aug 2000). ”A scandal in Salzburg or Freud's surreptitious role in the 1908 Abraham-Jung dispute.”. The International Journal of Psycho-analysis 81 (4): sid. 705–731. doi:10.1516/0020757001600110. PMID 11028235. 
  • Sklarew, B (1999). ”Freud and film: encounters in the Weltgeist.”. Journal of the American Psychoanalytic Association 47 (4): sid. 1238–1247. PMID 10650559. 
  • Machtlinger, V (1997). ”[Karl Abraham and Giovanni Segantini]”. Luzifer-Amor : Zeitschrift zur Geschichte der Psychoanalyse 10 (20): sid. 81–97. PMID 11625348. 
  • Decke, B (1997). ”[Karl Abraham: family, childhood and youth in Bremen]”. Luzifer-Amor : Zeitschrift zur Geschichte der Psychoanalyse 10 (20): sid. 7–60. PMID 11625347. 
  • Cremerius, J (1997). ”[Karl Abraham, Freud's scapegoat and, guide to understanding the truth]”. Luzifer-Amor : Zeitschrift zur Geschichte der Psychoanalyse 10 (20): sid. 64–80. PMID 11625346. 
  • Good, M I (1995). ”Karl Abraham, Sigmund Freud, and the fate of the seduction theory.”. Journal of the American Psychoanalytic Association 43 (4): sid. 1137–67. doi:10.1177/000306519504300409. PMID 8926328. https://archive.org/details/journal-american-psychoanalytic-association_1995_43_4/page/1137. 
  • May-Tolzmann, U. (1997). The Discovery of the Bad Mother: Abraham’s contribution to the theory of Depression. Luzifer-Amor: Zeitschrift zur Geschichte der Psychoanalyse, 10(20), 98-131.
  • Shengold, L (1972). ”A parapraxis of Freud's in relation to Karl Abraham.”. The American Imago; A Psychoanalytic Journal for the Arts and Sciences 29 (2): sid. 123–59. PMID 4562662. 

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 5 Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des Ɠuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgĂ„van, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 7, ISBN 978-2-221-06888-5.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Karl-Abrahamtopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6ff5nm5, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ lĂ€s online, www.berlin.de .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Internet Movie Database-ID: nm0008948, lĂ€st: 14 september 2023.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185002287749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  7. ↑ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: abrahamk, lĂ€st: 23 april 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. ↑ Dictionary of Art Historians.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  9. ↑ ”Frequently Asked Questions”. London: Freud Museum. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070626155735/http://www.freud.org.uk/fmfaq.htm. LĂ€st 7 november 2018.
  10. ↑ Bush, Lawrence (25 december 2014). ”December 25: Freud's Best Pupil”. Jewish Currents. Arkiverad frĂ„n originalet den 8 november 2018. https://web.archive.org/web/20181108030032/https://jewishcurrents.org/jewdayo-grid/december-25-freuds-best-pupil/. LĂ€st 7 november 2018.
  11. ↑ ”Karl Abraham” (pĂ„ tyska). Deutsche Psychoanalytische Gesellschaft. Arkiverad frĂ„n originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718231531/http://www.dpg-psa.de/in_ge_gesch_abraham.htm. LĂ€st 25 december 2010.
  12. ↑ Sigmund Freud - Karl Abraham
  13. ↑ ”Hoffer, Axel. The Complete Correspondence of Sigmund Freud and Karl Abraham 1907-1925. American Imago. Volume 61, Number 1, Spring 2004”. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304100129/http://muse.jhu.edu/login?uri=%2Fjournals%2Famerican_imago%2Fv061%2F61.1hoffer.html. LĂ€st 26 januari 2022.
  14. 1 2 Abraham, K, The influence of oral erotism on character-formation. In Perzow, S. M., Kets de Vries, M.F.R. (Ed) (1991). Handbook of character studies: Psychoanalytic explorations. Madison, CT: International Universities Press.
  15. ↑ The late Pierre Geissmann; Claudine Geissmann (10 november 2005). A History of Child Psychoanalysis. Routledge. sid. 28–. ISBN 978-1-134-83003-9. https://books.google.com/books?id=bYWJAgAAQBAJ&pg=PA28
  16. ↑ May-Tolzmann, 1997.
  17. ↑ Abraham, K., A short study of the development of the libido. In Frankiel, R.V. (Ed) (1994). Essential papers on object loss, New York: New York University Press.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Freud, S. (1917). Mourning and Melancholia. Standard Edition, 14, 305-307.
  • Selected Papers on Psycho-Analysis, Publisher: Karnac Books; 1997, ISBN 0-9501647-7-1

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karl_Abraham&oldid=59711030”