Hoppa till innehÄllet

Lemurer

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn Lemur)
Lemurer
Ringsvanslemur (Lemur catta)
Systematik
DomÀnEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggstrÀngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDĂ€ggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningStrepsirrhini
FamiljLemurer
Lemuridae
Vetenskapligt namn
§ Lemuridae
AuktorGray, 1821
SlÀkten
Hitta fler artiklar om djur med

Lemurer (Lemuridae) Àr en familj primater som finns pÄ Madagaskar. Enligt aktuell bedömning bestÄr familjen av fem slÀkten med omkring 20 arter. Ett slÀkte med tvÄ arter Àr redan utdött. Tidigare rÀknades Àven muslemurer och vesslemakier till familjen, men de klassificeras idag som sjÀlvstÀndiga familjer.

KĂ€nnetecken

[redigera | redigera wikitext]

De nu levande arterna i familjen nĂ„r en kroppslĂ€ngd mellan 24 och 57 centimeter och dĂ€rtill kommer en 32 till 65 centimeter lĂ„ng svans. Vikten varierar mellan 0,7 och 4 kilogram – de utdöda arterna var nĂ„got större. De bĂ€gge könen Ă€r som hos alla medlemmar i delordningen Lemuriformes nĂ€stan lika stora, men i slĂ€ktet makier (Eulemur) finns tydliga skillnader angĂ„ende pĂ€lsfĂ€rgen. PĂ€lsen Ă€r mjuk, tĂ€t och ullig[1] med en grundfĂ€rg i brun, grĂ„ eller svart. Ibland finns yviga hĂ„ransamlingar vid öronen, kinden eller frĂ€mre halsen. Kroppens byggnad Ă€r nĂ€stan likadant för alla arter. BĂ„len Ă€r smal, extremiteterna lĂ„nga och den lĂ„nga svansen Ă€r yvig. De bakre extremiteterna Ă€r nĂ„got lĂ€ngre Ă€n de frĂ€mre. NĂ€stan alla tĂ„r bĂ€r naglar med undantag av den andra tĂ„n som har den klo som Ă€r typisk för alla medlemmar i samma underordning.

Hos slÀktet halvmakier och arten stor bambulemur Àr nosen kort. Hos alla andra arter Àr nosen lÄngstrÀckt och pÄminner om hundarnas nos. Tandformeln Àr I2/2-C1/1-P3/3-M3/3, alltsÄ 36 tÀnder. De övre framtÀnderna Àr ganska smÄ, hörntÀnderna lite större Àn hos beslÀktade arter.[1]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla andra medlemmar i delordningen Lemuriformes lever lemurer bara pÄ Madagaskar. Mungomaki (Eulemur mongoz) och brun maki (Eulemur fulvus) infördes av mÀnniskan pÄ Komorerna. Lemurer lever i torra skogar pÄ öns vÀstra sida och i regnskogen pÄ öns östra sida, nÄgra arter (huvudsakligen ringsvanslemur) finns Àven i torra regioner i öns södra del. De saknas dÀremot i klippiga omrÄden i öns centrum.

LevnadssÀtt

[redigera | redigera wikitext]

Dessa primater vistas huvudsakligen i trÀd; bara ringsvanslemuren (kanske Àven de utdöda arterna i slÀktet Pachylemur) syns ofta pÄ marken. De gÄr med fyra extremiteter pÄ grenar eller hoppar för att komma framÄt. I motsats till andra medlemmar i delordningen Lemuriformes Àr de inte bara aktiva pÄ natten. Flera arter Àr aktiva pÄ dagen och hos vissa finns ingen utprÀglad dygnsrytm.

De lever i grupper som antingen Àr familjer eller större flockar med flera vuxna hannar och honor. Reviret markeras med sekret frÄn körtlarna. Körtlarna sitter ibland vid handleden eller nÀra djurets anus. Lemurer har Àven olika lÀten för att kommunicera, hos ringsvanslemur registrerades 30 olika toner.

Arterna Àr huvudsakligen vÀxtÀtare. Födan utgörs frÀmst av frukter och blad, hos halvmakier ingÄr bambu i födan. Vanligen beror födans sammansÀttning pÄ Ärstiden, art och levnadsomrÄde. NÄgra arter Àter i viss mÄn kött, bland annat insekter, spindeldjur, mÄngfotingar eller mindre ryggradsdjur.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Hos de flesta arter i familjen har honorna ett par spenar och vanligen föds bara en unge Ät gÄngen. Hos slÀktet varier har honor dÀremot tre par spenar och de föder vanligen tvillingar eller trillingar. Parningstiden Àr beroende pÄ Ärstiden, de flesta ungarna föds mellan september och december kort före regntiden. DrÀktigheten varar hos varier i 90 till 100 dagar och hos de andra arterna i 125 till 150 dagar. AngÄende ungarnas uppfostran skiljer sig varier frÄn de andra medlemmarna i familjen. Varier bygger bon av blad dÀr ungarna vistas under de första levnadsdagarna. Hos andra arter klamrar sig ungen fast i moderns pÀls eller blir "parkerad" i nÄgot gömstÀlle nÀr honan letar efter föda. Efter cirka fem mÄnader slutar honan att ge di. Ungarna Àr könsmogna efter tvÄ till tre Är.

NÀstan alla arterna Àr hotade. Hoten utgörs huvudsakligen av habitatförlust genom skogsskövling, svedjebruk eller gruvdrift, och flera arter Àr föremÄl för jakt. De flesta arterna har nu förkrympta habitat som ofta Àr uppdelade i omrÄden utan kontakt sinsemellan. IUCN listar flera arter som starkt hotade (endangered) eller sÄrbara (vulnerable). TvÄ arter i slÀktet Pachylemur har dött ut under de senaste 1 000 Ären, och troligen var mÀnniskan delaktig i försvinnandena.

Lemurer Àr en av fem levande familjer i delordningen Lemuriformes. Hur familjerna Àr slÀkt med varandra Àr inte helt utrett, antagligen Àr lemurer systergruppen till indrier.

Familjen delas i 6 slÀkten (dÀribland ett utdött slÀkte) med tillsammans omkring 20 arter.[2][3]

Enligt aktuella studier uppkom slÀktena enligt följande kladogram.

Lemurer (Lemuridae)
  ├──Varier (Varecia)
  └──N.N.
       ├──Makier (Eulemur)
       └──N.N.
           ├──Stora bambulemurer (Prolemur)
           └──N.N.
               ├──Ringsvanslemurer (Lemur)
               └──Halvmakier (Hapalemur)
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia, 21 april 2009.
  1. 1 2 Nowak, R. M. (1999) sid.511, Lemurs.
  2. ↑ Wilson & Reeder, red (2005). ”Lemuridae” (pĂ„ engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
  3. ↑ Pachylemur Arkiverad 22 december 2017 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., The Paleobiology Database, lĂ€st 14 mars 2013.

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]