Limoges
| Limoges | ||
| Kommun | ||
 Vy mot Limoges centrum sett från Gare des Bénédictins | ||
|
||
| Land |  Frankrike | |
|---|---|---|
| Region | Nouvelle-Aquitaine | |
| Departement |  Haute-Vienne | |
| Arrondissement | Limoges | |
| Kanton | chef-lieu över 16 kantoner | |
| Koordinater | 45°51′N 1°15′Ö / 45.850°N 1.250°Ö | |
| Yta | 78,03 km²[1] | |
| - storstadsområde | 199,49 km² | |
| Folkmängd | 129 937 ()[2] | |
| - storstadsområde | 141 540 (2012-01-01) | |
| Befolkningstäthet | 1 665 invånare/km² | |
| Borgmästare | Guillaume Guérin (2026–) | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Postnummer | 87000, 87100, 87280 | |
| INSEE | 87085 | |
| Geonames | 2998286 | |
| OSM-karta | 114172 | |
  Kommunens läge i regionen Nouvelle-Aquitaine i Frankrike
| ||
| Webbplats: http://www.ville-limoges.fr/ | ||
Limoges (occitanska: Lemòtges eller Limòtges) är en stad och kommun i departementet Haute-Vienne i regionen Nouvelle-Aquitaine i västra Frankrike. Kommunen är huvudort i departementet och chef-lieu över 16 kantoner som tillhör arrondissementet Limoges. År 2023 hade kommunen 129 937 invånare, vilket gjorde den till Frankrikes 25:e största stad. Namnet Limoges härstammar från det latinska namnet Civitas Lemovicum, efter områdets galliska ursprungsbefolkning, lemovicerna. Innan dess hade staden namnet Augustoritum, som betyder Augustus vadställe. Invånarna kallas Limougeauds.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Rikard I Lejonhjärta dog i april 1199 i Châlus, en fästning som försvarade den sydvästra tillgången till Limoges, under en straffexpedition mot sin vicomte, Adémar V av Limoges.
Under Hundraårskriget öppnade Limoges den 19 september 1370 sina portar för kung Karl V:s franska arméer. Staden plundrades då av Edvard, den svarte prinsen.
Stadens främsta industrigrenar är porslinstillverkningen och porslinsmålningen. Emaljeringskonsten, det vill säga förfärdigandet av emaljarbetena på koppar som är kända under namnet limosiner eller émaux de Limoges (Limogesemaljer), väcktes till nytt liv i slutet av 1800-talet efter att ha legat nere sedan den blomstrade perioden under 1200-talet fram till 1700-talet.
I augusti 1761 utnämndes Anne Robert Jacques Turgot till intendant för Limoges län och förbättrade avsevärt Limousin vägnät, äterupplivade ekonomin och främjade skapandet och utvecklingen av industrier, inklusive textil- och läderindustrier.
Den 22 juni 1940 befann sig ten tyska armén några kilometer från Limoges när marskalk Philippe Pétain regering begärde Vapenstilleståndet i Compiègneskogen (1940).
Adolf Diekmann, befälhavare för första bataljonen av Der Führer regementet i andra SS panzer Das Reich under befäl av general Heinz Lammerding, var stationerad nära Saint-Junien. Efter möten i Limoges och Saint-Junien fattades beslutet att genomföra Massakern i Oradour-sur-Glane 10 juni 1944. Denna divisions uppdrag var att befria en annan bataljonschef Helmut Kämpfe, som tillfångatagits av den franska motståndsrörelsen den skulle avgå till Normandie. Kämpfe avrättades på order av Georges Guingouin. Ett monument ritat av konstnären Sanfourche hedrar dessa händelser i Moissannes. Limoges befriades den 21 augusti 1944 av de franska motståndskåmparna i maquis, ledda av överste Georges Guingouin, utan några strider efter förhandlingar med Wehrmacht generalen Walter Gleiniger. Från 1945 till 1947 tjänstgjorde Georges Guingouin som borgmästare.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]
Staden ligger i avrinningsområdet för floden Loire. Dess huvudsakliga vattendrag är floden Vienne. Limoges, som huvudsakligen är byggd på Viennes högra strand, är den största stad som genomflyts av denna flod. Det är en oregelbundet och trångt byggd ort, som först i nyare tid blivit något moderniserad, sedan de gamla tornen och murarna borttagits och boulevarder anlagts. Staden är säte för en biskop.
Katedralen (Saint-Étienne), som påbörjades under 1200-talet men fullbordades först 1890, och det 1787 byggda biskopspalatset, med terrassträdgårdar utmärker sig bland de offentliga byggnaderna. Staden uppvisar även flera intressanta byggnader från antiken och medeltiden, såsom en galloromersk amfiteater, ruinerna av slottet Chalucet, Martialis av Limoges krypta, Chapelle Saint-Aurélien, St-Michel-des-Lions, samt broarna Saint-Étienne och Saint-Martial. I Limoges finns statyer av Jourdan, Gay-Lussac och presidenten Carnot.[4]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Staden har flygplats och tåget till Paris tar cirka tre timmar.[5]
Högre utbildning
[redigera | redigera wikitext]
En bit utanför de centrala stadsdelarna finns Limoges universitetscampus, med tillhörande forskningsinstitut och annan verksamhet. Campus är främst ett center för forskning inom keramiska material, vilket ter sig naturligt med stadens historia, men här bedrivs också forskning inom andra områden. På ESTER Technopole finns verksamheten (utbildning och forskning)[6]:
- Två ingenjörsskolor (över 800 studenter, varav många på forskarutbildningsnivå)
- Fyra centrum för tekniköverföring (CTTC, CITRA Odessol, CISTEME)
- En teknikinkubator
Sport
[redigera | redigera wikitext]Den professionella basketklubben Limoges CSP bildades år 1929. De spelade 2014/2015 i ligan LNB Pro A. Klubben hade sina glansår på 1980- och 1990-talet, med höjdpunkten då de som första franska klubblag i en lagsport vann en Europatitel, i form av Euroleague år 1993.[7]
- Rugbyklubben Limoges Rugby (Usal) grundat 1902
- Limoges Handball har spelat i franska mästerskapet i handboll för herrar sedan 2020.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Antalet invånare i kommunen Limoges
 |
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]- Hrodna i Vitryssland sedan 1982
- Plzeň i Tjeckien sedan 1987
- Fürth i Tyskland sedan 1992
- Charlotte, North Carolina i USA sedan 1992
- Seto i Japan sedan 2003.
Kända personer
[redigera | redigera wikitext]- Födda eller döda i Limoges
- Jean-Baptiste Jourdan, fransk fältmarskalk under Napoleonkrigen
- Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, fransk marskalk
- Sadi Carnot, fransk president i den tredje republiken
- Auguste Renoir, fransk målare och skulptör, född i Limoges den 25 februari 1841.
- Maryse Bastié, fransk flygare
- Victor Nessmann, läkare och motståndskämpe
- Raoul Hausmann, österrikisk konstnär
- Jean-Joseph Sanfourche, fransk målare.
- Georges Guingouin ordfører i Limoges (1945-1947).
- Roland Dumas jurist och politiker fransk.
- Georges Catroux armégeneral och politiker
- Léonard Limousin emaljmålare
- Luc Leblanc fransk tidigare. tävlingscyklist.
- Matthieu Vaxiviere fransk racerförare.
- Guillaume Moreau fransk racerförare.
- Carole Cormenier sportskytt fransk.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Répertoire géographique des communes, Institut national de l'information géographique et forestière, läst: 26 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Populations de référence 2023, Institut National de la Statistique et des Études Économiques, 18 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Wiktionary, Läst 21 mars 2015
- ↑ La ville de Limoges est découpée en 9 cantons (På franska), Läst 21 mars
- ↑ www.raileurope-world.com, Läst 21 mars 2015
- ↑ Ester technopole Läst 21 mars 2015
- ↑ All The Final Fours 1988-2011 www.euroleague.net, Läst 21 mars 2015
- ↑ Chiffres clés - Évolution et structure de la population hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 4 maj 2012).
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Limoges i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
