NGC 6166
| NGC 6166 | |
 Bild på NGC 5010 tagen med Hubbleteleskopet. | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Stjärnbild | Herkules |
| Rektascension | 16t 28m 38,276s |
| Deklination | +39° 33′ 04,97″ |
| Rödförskjutning | -0,030354 (minustecken anger blåförskjutning) km/s |
| Avstånd | 490 miljoner (142 Mparsec) ljusår |
| Typ | cD2 pec. |
| Skenbar storlek | 1,9 × 1,4bågminut |
| Skenbar magnitud | 12,78[1] |
| Upptäckt | |
| Upptäcktsår | 30 maj 1791 |
| Upptäckare | William Herschel |
| Andra beteckningar | |
| UGC 10409, PGC 58265, CGCG 224-39, MCG +07-34-060, 2MASX J16283827+3933049, VV 364, GC 4208, H II-875, h 1961, 3C 338 | |
| Se även: Galaxer, Lista över galaxer | |
NGC 6166 är en elliptisk galax i stjärnbilden Herkules. Den är den dominerande galaxen i galaxhopen Abell 2199. Den ligger 490 miljoner ljusår från solsystemet och upptäcktes den 30 maj 1791 av William Herschel. Som den primära galaxen i galaxhopen är den en av de mest ljusstarka galaxerna som är kända vad gäller röntgenstrålning.[2]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]NGC 6166 är en supermassiv galax av typ cD, med flera mindre galaxer inom sin utbredning[3]
NGC 6166, som misstänks ha bildats genom ett antal galaxkollisioner, har ett stort antal klotformiga stjärnhopar (år 1996 uppskattade till mellan 6 200 och 22 000)[2] som kretsar kring galaxen.[4] En studie från 2016 gav dock ett ännu högre antal (cirka 39 000), vilket också tyder på att halonen i galaxen smälter smidigt samman med mediet inom galaxhopen.[5] På grund av detta har galaxen det rikaste systemet av klotformiga stjärnhopar som är känt. Galaxen hyser ett supermassivt svart hål i dess centrum med en massa på nästan 30 miljarder solmassor baserat på dynamisk modellering.[6]
NGC 6166 är känd för att ha en aktiv galaxkärna, klassificerad som en FR I-källa, som driver två symmetriska parsecskaliga radiostrålar och radiolober. Dessa orsakas av att gas tränger in i dess centrum på grund av ett kylflöde som avsätter 200 solmassor gas där per år.[7]
Det har föreslagits att ett antal stjärnor av spektraltyp O kan finnas i centrum av NGC 6166.[8][9]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]
Närbild av NGC 6166, tagen av Hubbleteleskopet (ACS, WFPC2).
Stoftsträngar vid galaxens NGC 6166 kärna, bild av Hubbleteleskopet (ACS, WFPC2).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 6166, 9 november 2024.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”SIMBAD query result”. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=NGC%20%206166.
- 1 2 Bridges, T.J.; Cater, D (26 april 1996). ”B-R Colors of Globular Clusters in NGC 6166 (A2199)”. The Astrophysical Journal 281 (4): sid. 1290–1296. doi:. https://arxiv.org/abs/astro-ph/9604159v1.
- ↑ Notes for object NGC 6166 (NED)
- ↑ Pritchet, C. J.; Harris, William E. (1990). ”A globular cluster system surrounding the cD galaxy NGC 6166”. The Astrophysical Journal 355: sid. 410. doi:. https://archive.org/details/sim_astrophysical-journal_1990-06-01_355_2/page/410.
- ↑ Harris, William E.; Blakeslee, John P.; Whitmore, Bradley C.; Gnedin, Oleg Y.; Geisler, Douglas; Rothberg, Barry (2016). ”Globular Cluster Systems in Brightest Cluster Galaxies. II. NGC 6166”. The Astrophysical Journal 817 (1): sid. 17pp. doi:. https://arxiv.org/abs/1511.08493.
- ↑ Magorrian, J.; Tremaine, S.; Richstone, D.; Bender, R.; Bower, G.; Dressler, A.; Faber, S.~M.; Gebhardt, K.; et al. (Juni 1998). ”The Demography of Massive Dark Objects in Galaxy Centers”. The Astronomical Journal 115 (6): sid. 2285–2305. doi:. https://arxiv.org/abs/astro-ph/9708072.
- ↑ Di Matteo, Tiziana; Johnstone, Roderick M (8 mars 2001). ”Accretion onto Nearby Supermassive Black Holes: Chandra Constraints on the Dominant Cluster Galaxy NGC 6166”. The Astrophysical Journal 550 (1): sid. L19. doi:. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0012194.
- ↑ Fisher, David; Illingworth, Garth; Franx, Marijn (1995). ”Kinematics of 13 brightest cluster galaxies”. The Astrophysical Journal Letters 438 (2): sid. 539–562. doi:. https://archive.org/details/sim_astrophysical-journal_1995-01-10_438_2/page/539.
- ↑ Bertola, F.; Gregg, M. D.; Gunn, J. E.; Oemler, A., Jr. (1 april 1986). ”The Stellar Population of NGC 6166”. The Astrophysical Journal 303: sid. 624. doi:. ISSN 0004-637X. https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986ApJ...303..624B.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör NGC 6166.
