Obedjiwan
| Obedjiwan | |
| Reservat | |
Hus i Obedjiwan. | |
| Officiellt namn: Obedjiwan 28 | |
| Land | |
|---|---|
| Provins | Québec |
| Region | Mauricie |
| Koordinater | 48°40âČ01âłN 74°55âČ57âłVï»ż / ï»ż48.66684°N 74.93248°V |
| Area | |
| Â -Â land | 8,26Â kmÂČ |
|  - tĂ€tort | 0,63 kmÂČ |
| FolkmÀngd | 1 991 (11 maj 2021)[1] |
|  - tÀtort | 1 259 (11 maj 2021)[2] |
| BefolkningstĂ€thet | 241 invĂ„nare/kmÂČ |
|  - tĂ€tort | 1 998 invĂ„nare/kmÂČ |
| Tidszon | EST (UTC-5) |
| Â -Â sommartid | EDT (UTC-4) |
| Geonames | 6092202 |
Obedjiwan Àr ett reservat i Kanada som befolkas av atikamekw.[3] Det ligger i regionen Mauricie och provinsen Québec, i den sydöstra delen av landet, 400 km norr om huvudstaden Ottawa.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Obedjiwan-reservatet ligger pÄ norra stranden av Gouin-reservoaren, 143 km rakt söder om Chibougamau, 118 km norr om Wemotaci och 217 km nordvÀst om La Tuque. Reservatet ligger mellan Lake Kamitcikamac i vÀster och Wopisiw Bay i öst. PÄ södra sidan finns spetsen Martel Kiwam som sticker ut i sjön Mamette. Reservatet utgör en enklav inom staden La Tuque. Det Àr det mest isolerade Atikamekw-reservatet i Quebec.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet Obedjiwan, skrivet i den standardiserade Atikamekw-stavningen Opitciwan, kommer frÄn rötterna oba eller obe som betyder "rakt", och djwan som betyder "springande". SÄ det kan översÀttas som "strömmen i sundet /smalna/ passet".[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]OmrÄdet vid övre Saint-Mauricefloden hade lÀnge varit hemvist för ursprumgsbefolkningen Atikamekw. Obedjiwan-sjön (en sjö vid Saint-Mauriceflodens kÀllflöde som översvÀmmades under byggandet av Gouin-reservoaren) lÄg lÀngs viktiga kanotleder till Lac Saint-Jean via Lake Necouba (Lac Nicabau) och till James Bay. PÄ 1600-talet, och kanske sedan förhistorisk tid, var sjöns strÀnder en samlings- och handelsplats för Atikamekw samt andra ursprungsbefolkningar i omgivande omrÄden, dÀr de deltog i sociala, ekonomiska och kulturella aktiviteter. Atikamekw köpte in vete, mjöl och kanske eldvapen frÄn huronerna, i utbyte mot Àlg- eller bÀverskinn.
à r 1825 etablerade Hudson's Bay Company (HBC) och King's Posts Company handelsstationer vid Lake Obedjiwan. Stationerna lockade pÀlsjÀgare frÄn ursprungsbefolkningen inte bara frÄn omrÄdet utan Àven frÄn östra James Bay och regionen vid övre Ottawa River. à r 1840 övergav Hudson's Bay Company stationen vid Lake Obedjiwan och flyttade till Kikendatch Lake, nu Kikendatch Bay vid utloppet av Gouin Reservoir. 1911 flyttade HBC tillbaka till Lake Obedjiwan, vilket fick Atikamekw stammen att ÄtervÀnda till omrÄdet. HBC ville komma bort frÄn konkurrerande handlare som underminerade handeln i Kikendatch, medan Atikamekw kunde undvika européer, som blivit allt fler i södern. Vid den tiden fanns det fortfarande ingen riktig bosÀttning pÄ markerna, Àven om ett kapell byggdes 1916, som lÄg pÄ vÀnstra stranden av Saint-Mauricefloden mittemot HBC stationen, separerat av Obedjiwan Narrows.[4]
OmrÄdet förÀndrades kraftigt nÀr dammen vid La Loutre byggdes 1917. Reservoaren som dÄ bildades översvÀmmade inte bara hundratals sjöar, inklusive Lake Obediwan, utan Àven den gamla bosÀttningen och dess arkeologiska platser. En ny by, 3 km vÀster om nuvarande plats, byggdes inte förrÀn 1925 först efter mödosamma förhandlingar med Commission des eaux courantes.[4]
Den 31 december 1941proklamerade Quebecs regering Lands and Forests Act som föreskrev att mark reserverades till förmÄn för indianer. Den 14 januari 1944 överfördes ett omrÄde pÄ 9.3 km2 i den geografiska orten Toussaint fr Québecs regering till Kanadas regering, och det omrÄdet blev sedan officiellt Obiduan Indian Reserve den 21 mars 1950. Reservatet bytte namn till Obedjiwan Indian Reserv den 23 januari 1964. à r 2002 inledde Atikamekw i Opitciwan processer om sina ansprÄk hos Kanadas regering för att fÄ ersÀttning för marker och Àgodelar som förlorats i damm översvÀmningarna, och för förseningen i skapandet av reservatet och reservatets otillrÀckliga storlek. Prosessen pÄgÄr fortfarande.
Befolkning och sprÄk
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsstatistik | SprÄk | |||
|---|---|---|---|---|
| Ă r | Befolkning | Ăkning | Minskning | Atikamekw-sprĂ„ket talas fortfarande av den stora majoriteten av familjerna. SrĂ„ket Ă€r dĂ€rför ett av de ursprungssprĂ„k som enligt studier Ă€r minst hotade av utrotning. SprĂ„ket har vissa likheter med det cree-sprĂ„k som talas av cree-samhĂ€llena i södra Quebec (Waswanipi och OujĂ©-Bougoumou). Denna parallella utveckling av bĂ„da sprĂ„ken kan vara resultatet av den frekventa interaktionen mellan de nĂ€rliggande Cree och Atikamekw. Det andra sprĂ„ket som anvĂ€nds i Obedjiwan Ă€r franska.[5]
ModersmĂ„l: 0 % har engelska som modersmĂ„l-. 2.6 % har franska som modersmĂ„l 87 % har Atikamekw som modersmĂ„l Ăvrigt: 0,5 % har olika andra sprĂ„k som modersmĂ„l |
| 1991 | 1 126 | |||
| 1996 | 1 464 | 338 | ||
| 2001 | 1 666 | 202 | ||
| 2006 | 1 782[6] | 166[6] | ||
| 2011 | 2 031 | 249 | ||
| 2016 | 2 019[7] | 12[7] | ||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â âTable 98-10-0004-01 Population and dwelling counts: Canada, provinces and territories, census divisions, census subdivisions (municipalities) and designated placesâ (pĂ„ engelska). Census of Population. Statistics Canada. 9 februari 2022. doi:. https://www150.statcan.gc.ca/t1/tbl1/en/tv.action?pid=9810000401&geocode=A000224. LĂ€st 13 augusti 2024.
- â âTable 98-10-0011-01 Population and dwelling counts: Canada and population centresâ (pĂ„ engelska). Census of Population. Statistics Canada. 9 februari 2022. doi:. https://www150.statcan.gc.ca/t1/tbl1/en/tv.action?pid=9810001101. LĂ€st 13 augusti 2024.
- â âObedjiwanâ (pĂ„ franska). Commission de toponymie QuĂ©bec. https://toponymie.gouv.qc.ca/ct/ToposWeb/Fiche.aspx?no_seq=45105. LĂ€st 24 maj 2024.
- 1 2 3 âObedjiwan - Obedjiwan (RĂ©serve indienne)â. toponymie.gouv.qc.ca. https://toponymie.gouv.qc.ca/CT/toposweb/fiche.aspx?no_seq=45105. LĂ€st 24 oktober 2026.
- â âKulturer och traditionerâ. Opitciwan.canada. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304040828/http://www.opitciwan.ca/index.php/menutourisme. LĂ€st 24 oktober 2026.
- 1 2 Statistics Canada: FolkrÀkningen 1996, 2001, 2006
- 1 2 Statistics Canada Government of Canada (9 februari 2022). âProfile table, Census Profile, 2021 Census of Population - Obedjiwan 28, Indian reserve (IRI) [Census subdivision, Quebecâ]. www12.statcan.gc.ca. https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/index.cfm?Lang=E. LĂ€st 24 oktober 2026.
