Plamegate
Plamegate-skandalen 2003 var en politisk skandal dĂ€r högt uppsatta kĂ€llor i Vita huset röjde identiteten pĂ„ CIA-agenten Valerie Plame Wilson. Hon arbetade som ânon-official coverâ, dvs. en spion med pĂ„hittad identitet. Avslöjandet resulterade i ett definitivt stopp för hennes karriĂ€r, och försatte henne och de mĂ€nniskor som hon ansvarade för i en farlig situation. Avslöjandet var en markering frĂ„n personer inom Bush-administrationen att inte motarbeta eller ifrĂ„gasĂ€tta den politiska agendan inför Irakkriget.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Valerie Plames uppgifter inom CIA var att hitta bevisbara uppgifter Ät höga politiker om Iraks förmodade massförstörelsevapen. Hon var ansvarig för och ledde flera hemliga operationer, bÄde frÄn CIA:s högkvarter i Langley, Virginia, men ocksÄ pÄ plats runt om i vÀrlden.
En av uppgifterna som man arbetade med var att undersöka huruvida stora mÀngder Yellowcake (förÀdlad uranmalm) hade levererats frÄn en urangruva i Niger till Irak. Valerie Plames make Joe Wilson, före detta amerikansk ambassadör i just Niger, blev involverad och fick i uppdrag att resa tillbaka till Niger för att bedöma sanningshalten i uppgifterna. PÄ plats kunde han konstatera att ett av vÀrldens fattigaste land inte hade kapacitet eller infrastruktur att producera de mÀngder pÄ 500 ton som nÀmndes. Senare kunde Joe Wilson konstatera att hans rapport hade förvanskats.
Orsaken till avslöjandet av Valerie Plame Wilsons identitet var att hennes make hade skrivit en ifrÄgasÀttande artikel i New York Times om Iraks innehav av massförstörelsevapen, vilket gick tvÀrt emot Bushadministrationens presentation av lÀget. Joe Wilson hÀvdade att Bushadministrationen manipulerade uppgifter för att fÄ det att framstÄ som om massförstörelsevapen existerade i Irak, en nödvÀndighet för att kunna rÀttfÀrdiga det dÄ annalkande kriget i Irak.[1]
Utredningar
[redigera | redigera wikitext]Att avslöja CIA-agenten Valerie Plame Wilson (vilket Àr ett lagbrott) genom en planterad lÀcka, var en signal frÄn Bushadministrationen att inte ifrÄgasÀtta. Vicepresident Dick Cheneys rÄdgivare och stabschef Lewis Libby dömdes som skyldig, men benÄdades snabbt av president Bush frÄn ett 30 mÄnaders lÄngt fÀngelsestraff. Dock sÄ kvarstod bötesstraffet och den fÀllande domen, vilket innebar en uteslutning frÄn advokatsamfundet, och dÀrmed slutet pÄ en framgÄngsrik karriÀr. Presidentens rÄdgivare Karl Rove som var ursinnig över Joe Wilsons kritik, förekom i utredningarna men blev aldrig Ätalad. Lewis Libby dömdes inte för sjÀlva lÀckan, men för hindrande av rÀttvisa och mened, efter att ha gett felaktiga uppgifter till FBI. 2006 erkÀnde den bitrÀdande statssekreteraren Richard Armitage att han var lÀckan. Richard Armitage fick Valerie Plames namn pÄ begÀran stÀllt till CIA frÄn Vita huset.
Under Bushadministrationens sista dagar argumenterade vicepresident Dick Cheney starkt till President Bush, att denne skulle ge Lewis Libby full benÄdning. Detta sÄ att Libby kunde Äterta sin advokattjÀnst. Presidenten beviljade dock inte detta. Bush skrev senare i sina memoarer att han var orolig för att konflikten hÀmmade deras vÀnskap. [2]
Advokat Lewis Libbys roll
[redigera | redigera wikitext]Lewis Libby, som Àr utbildad advokat, var vicepresident Dick Cheney nÀrmsta rÄdgivare samt chef för vicepresidentens stab. Lewis Libby besökte CIA-högkvarteret flera gÄnger som representant för den högsta politiska ledningen. Han var drivande i uppdraget att personligen förhöra och ifrÄgasÀtta enskilda analytiker, vilka hade producerat rapporter som inte gav stöd för att Irak hade massförstörelsevapen. Det fick till exempel som resultat att ingen rapportering skedde kring uppgifter som visade att Iraks kÀrnvapenprogram helt hade avstannat efter bombningarna under Kuwaitkriget nÄgra Är tidigare. Forskarna hade skingrats, bl.a. till Pakistan och Indien, och i vissa fall mördats av den egna nyckfulla Irakregimen. BÄde Lewis Libby och Dick Cheney sympatiserar öppet med tankesmedjan PNAC:s agenda, att öka USA:s ekonomiska och militÀra inflytande runt om i vÀrlden.
Filmatisering
[redigera | redigera wikitext]HÀndelserna ligger till grund för filmen Fair Game frÄn 2010, samt Valerie Plames egen bok med samma namn.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â "Spionernas dilemma â dĂ„liga chefer" frĂ„n Svd.se
- â "Dick Cheney" frĂ„n The New York Times
- â "Fair Game" frĂ„n IMDb.com
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Valerie Plame Wilson Fair Game: How a Top Spy Was Betrayed by Her Own Government ISBN 1416537627 ISBN 9781416537625
