Hoppa till innehÄllet

Sequoyah

FrÄn Wikipedia
Sequoyah
Född1770 (cirka)[1][2][3]
Tuskegee, USA
Dödaugusti 1843[3]
Zaragoza, Mexiko
Medborgare iUSA
SysselsÀttningNeographer, smed, handlare, sprÄkvetare, uppfinnare, silversmed, köpman[4]
FörÀldrarNathaniel Gist
Redigera Wikidata
Denna artikel handlar om skriftsprÄkskonstruktören Sequoyah. Rörande sequoyatrÀd, se MammuttrÀd.

Sequoyah eller pĂ„ cherokesiska SikwĂą'yǐ (ᏍᏏᏆᏱ), Ă€ven kĂ€nd som George Guess, George Guest och George Gist, född cirka 1767 och död i juli eller augusti 1843, var en cherokesisk silversmed som skapade den cherokesiska stavelseskriften.

De tidiga Ären

[redigera | redigera wikitext]

Sequoyahs exakta födelseplats och -datum Àr okÀnt, dÄ inga skriftliga kÀllor finns. Spekulationer och gissningar gjorda av historiker placerar hans födsel nÄgonstans mellan Ären 1760 och 1776. Vad gÀller födelseplatsen gör spekulationerna gÀllande att den var antingen Tennessee, Georgia, North Carolina, Alabama eller South Carolina. James Mooney, en framstÄende antropolog och cherokes-historiker, hÀvdar genom att citera en kusin att Sequoyah och hans mor under hans unga Är levde i byn Tuskegee i Tennessee.

Namnet Sequoyah, eller Sikwù'yǐ, tros komma frÄn det cherokesiska ordet sikwă, som betyder gris. Möjligen Àr detta en anspelning pÄ en barndomsmissbildning eller en senare skada som gjorde Sequoyah handikappad. Forskare Àr överens om att han var handikappad, men anledningen Àr omtvistad.

Om hans mor vet man att hon var cherokes, och Mooney menar att hon var brors- eller systerdotter till en cherokesisk hövding. Sequoyahs far var antingen vit eller delvis vit och delvis indian. Återigen skiljer sig kĂ€llor gĂ€llande faderns identitet, men mĂ„nga (inklusive Mooney) föreslĂ„r att han kan ha varit en pĂ€lshandlare eller son till Cristopher Gist, en spejare som arbetade för George Washington.

Att Sequoyah inte talade engelska tas som en indikation pÄ att han och modern övergavs av fadern. NÄgon gÄng före 1809 flyttade Sequoyah till Wills Valley i Alabama. DÀr etablerade han sig som silversmed. Det Àr möjligt att han kÀmpade i creek-kriget mellan 1813 och 1814. Om han var handikappad kan han inte ha varit med i kriget, men somliga hÀvdar att en krigsskada var orsaken till hans handikapp.

"Talande löv" och stavelseskriften

[redigera | redigera wikitext]
Exempel pÄ tecken ur Sequoyahs stavelseskrift. De tre övre tecknen utlÀses tillsammans som tsa-la-gi, vilket betyder cherokee.

Som silversmed gjorde Sequoyah ofta affÀrer med vita som hade bosatt sig i omrÄdet. Indianerna imponerades ofta av deras skrift, och omnÀmnde dem som "talande löv". Runt 1809 började Sequoyah arbeta pÄ att skapa ett skriftsystem för det cherokesiska sprÄket.

Efter att ha försökt skapa ett tecken för varje ord, bestÀmde Sequoyah sig för att dela in varje ord i stavelser och skapa ett tecken för varje stavelse. Med det latinska alfabetet och möjligtvis Àven det kyrilliska som grund, skapade han 85 tecken som representerade de olika stavelserna. Detta arbete skulle komma ta tolv Är att fÀrdigstÀlla.

Bland hans cherokesiska medmÀnniskor fanns det tvivel om hans alfabets duglighet. För att styrka sin skapelses kapacitet lÀrde Sequoyah sin dotter att lÀsa och skriva med det. Efter att ha förbluffat lokalbefolkningen med hans nya skrift visade Sequoyah upp sin bedrift för stammens medicinmÀn, som dock tillbakavisade dem som besatta av onda andar. Till slut lyckades han dock bevisa sin skapelses anvÀndbarhet för en samling chickamauganska krigare. Nyheten om stavelseskriften spred sig och cherokeserna fyllde skolor för att lÀra sig den nya skriften. 1823 hade skriften börjat anvÀndas av Cherokesiska nationen.

Livet i Arkansas och vidare vÀsterut

[redigera | redigera wikitext]

Efter nationens antagande av stavelseskriften 1823 flyttade Sequoyah till det nya cherokesiska territoriet i Arkansas. DÀr startade han en smedja och en saltfabrik. Han fortsatte lÀra ut stavelsealfabetet till alla som kom till honom. 1828 reste Sequoyah till Washington D.C. som del av en delegation för att fÄ till en överenskommelse för land i Oklahoma.

Hans resa medförde kontakt med representanter frÄn andra indianstammar i USA. Efter dessa möten bestÀmde han sig för att skapa en stavelseskrift för allmÀn anvÀndning av alla indianstammar. DÀrför pÄbörjade Sequoyah en resa till vad som idag Àr Arizona och New Mexico för att söka upp stammar dÀr.

Vidare drömde Sequoyah om att fÄ se den splittrade Cherokesiska nationen Äterförenas. Det var pÄ en resa för att leta upp cherokeser som flyttat till Mexiko som han dog sommaren 1843.

  1. ↑ NNDB, lĂ€st: 14 mars 2018.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. ↑ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, lĂ€st: 14 mars 2018.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: SequoyahStore_norske_leksikon, lÀst: 18 oktober 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n79072794.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör Sequoyah.ï»ż