Thomas Brisbane
| Sir Thomas Brisbane | |
| Thomas Brisbane. | |
| Född | 23 juli 1773 Largs, Ayrshire, Skottland |
|---|---|
| Död | 27 januari 1860 (86 Är) Largs, Ayrshire, Skottland |
| Nationalitet | Skotsk |
| Medborgarskap | Storbritannien |
| Alma mater | University of Edinburgh |
| Yrke/uppdrag | General, guvernör, astronom |
| UtmÀrkelser | Knight Grand Cross of the Order of the Bath Knight Grand Cross of the Royal Guelphic Order Army Gold Cross |
Thomas Brisbane, född 23 juli i Largs, Ayrshire, Skottland 1773 i Largs, Ayrshire, död 27 januari 1860, var en brittisk general, administratör och astronom. PĂ„ rekommendation av hertigen av Wellington, med vilken han hade tjĂ€nstgjort, utsĂ„gs han till guvernör i New South Wales frĂ„n 1821 till 1825. Han var en ivrig astronom och anlade ett observatorium i Parramatta, dĂ€r en katalog omfattande 7 385 stjĂ€rnor upprĂ€ttades av Karl RĂŒmker och James Dunlop.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Brisbane var son till Sir Thomas Brisbane och hans hustru Eleanora (född Bruce). Han utbildades i astronomi och matematik vid University of Edinburgh. Han gick med i den brittiska arméns 38:e (1:a Staffordshire) infanteriregemente 1789 och gjorde en framgÄngsrik karriÀr i Flandern, VÀstindien, Spanien och Nordamerika. Han tjÀnstgjorde under hertigen av Wellington, och 1813 befordrades han till generalmajor. Han deltog i mÄnga strider under Spanska sjÀlvstÀndighetskriget bland annat med att leda en brigad i 3:e divisionen som bröt igenom vid slaget vid Vitoria. Han fortsatte som brigadbefÀlhavare i kriget 1812, dÀr han 1814 ledde en brigad vid slaget vid Plattsburgh, som Brisbane hÀvdade att de kunde ha vunnit om de hade fÄtt starta en fullstÀndig infanteriattack.[1]
Under slaget anvÀnde han Charles C. Platt Homestead som sitt högkvarter.[2] För sina insatser i det spanska kriget, tilldelades Brisbane the Army Gold Cross för striderna i Vitoria, Pyrenéerna, Nivelle, Orthez, och Toulouse och krigssilvermedaljen för slaget vid Nive.
Guvernör
[redigera | redigera wikitext]à r 1821 utsÄgs, pÄ rekommendationen av Wellington, Brisbane till guvernör i New South Wales, en post som han innehade till 1825. Han tog över regeringen den 1 december 1821, och fortsatte genast att genomföra nÄgra av de reformer som rekommenderades i John Bigges rapport. Samtidigt som han som guvernör tog itu med de mÄnga problemen med en snabbt vÀxande och expanderande koloni arbetade han för att förbÀttra systemet med markbidrag och reformera valutan.
Brisbanes stora intresse för vetenskap ledde honom till att acceptera inbjudan att bli den första presidenten för Philosophical Society of Australasia som senare blev Royal Society of New South Wales. Han startade ocksÄ den första jordbrukshögskolan i Nya Sydwales och var den första beskyddaren av New South Wales Agricultural Society. Han utförde experiment med att odla tobak, bomull, kaffe och nyzeelÀndskt lin i kolonin.
Brisbane fick emellertid inte alltid lojalt stöd frÄn sina administrativa överordnade, och i synnerhet inte frÄn kolonialministern Frederick Goulburn. Men Brisbanes rapport till Earl Bathurst daterad den 14 maj 1825 visar att Bigges rekommendationer hade övervÀgts noggrant och att mÄnga förbÀttringar hade gjorts.[3] Brisbane begrÀnsade inte sin ambition till Bigges rapport.
Astronom
[redigera | redigera wikitext]
Brisbane var en ivrig astronom under hela sin karriĂ€r. Han hade byggt ett observatorium vid sitt förĂ€ldrahem 1808. FrĂ„n detta observatorium kunde han bidra till de framsteg inom navigeringen som Ă€gde rum under de kommande hundra Ă„ren. Han tog teleskop, böcker och tvĂ„ astronomiska assistenter, Karl RĂŒmker och James Dunlop med sig till Nya Sydwales. Vid ankomsten byggde han det första vĂ€lutrustade australiska observatoriet pĂ„ Parramatta i vĂ€ntan pĂ„ att hans företrĂ€dare, guvernör Macquarie, skulle slutföra sina avslutande uppgifter.
Parramattaobservatoriet registrerade stjĂ€rnor synliga pĂ„ södra halvklotet, de första detaljerade observationerna frĂ„n kontinenten. Dess största bidrag var RĂŒmkers Ă„terupptĂ€ckt av Enckes komet 1822. Brisbane lĂ€mnade sin utrustning och böcker i kolonin nĂ€r han Ă„tervĂ€nde till Skottland. Rester av denna samling finns idag vid Sydney Observatory.
Senare Är
[redigera | redigera wikitext]Brisbane lÀmnade Sydney i december 1825 och ÄtervÀnde till Skottland. à r 1826 blev han överste vid 34:e (Cumberland) infanteriregementet. Han lade till namnet Makdougall före Brisbane, och inrÀttade sig för livet som en gentleman pÄ landet och Àgnade sig Ät vetenskap, sin egendom och sitt regemente. Han valdes till ordförande för Royal Society of Edinburgh (1832) efter Walter Scotts död, och 1836 dubbades han till baronet.[4] Samma Är erbjöds han att ta befÀl över soldaterna som förlagts i Kanada och tvÄ Är senare som överbefÀlhavare i Indien, men avböjde bÄda. Han fortsatte sin astronomiska forskning och gjorde ett vÀrdefullt arbete.
Brisbane var den första beskyddaren av vetenskap i Australien och som sÄdan lovordades av Sir John Herschel, dÄ han 1828 tilldelade Brisbane Royal Astronomical Societys guldmedalj. Universiteten i Oxford och Cambridge gav honom hedersdoktorat, och han valdes in som medlem i London och Edinburgh. Han utnÀmnds till Knight Commander of the Order of the Bath 1814 och Knight Grand Cross of the Order of the Bath 1837.
à r 1828 tilldelades han Royal Astronomical Societys guldmedalj. Han publicerade Brisbane Katalog av 7385 stjÀrnor pÄ den sydliga halvklotet Är 1835. Observatoriet anvÀndes fram till 1855.
NÀr Brisbane ÄtervÀnde till Skottland fortsatte han sina studier och byggde ytterligare ett observatorium pÄ sin hustrus egendom, Makerstoun, nÀra Kelso vid Skottlands grÀns. à r 1833 var han ordförande för British Association for the Advancement of Science.
Priser
[redigera | redigera wikitext]Brisbane tilldelades Royal Astronomical Societys guldmedalj 1828 och valdes till president i Royal Society of Edinburgh 1832, som eftertrÀdare till Walter Scott.
Namngivning
[redigera | redigera wikitext]MÄnkratern Brisbane Àr uppkallad efter honom. Han har ocksÄ gett namn Ät staden Brisbane.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Thomas Brisbane, 10 augusti 2021.
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
- Baynes, T. S., ed. (1878), "Sir Thomas Makdougall Brisbane" , EncyclopĂŠdia Britannica, 4 (9th ed.), New York: Charles Scribner's Sons, p. 347
- Chisholm, Hugh, ed. (1911), "Brisbane, Sir Thomas Makdougall" , EncyclopĂŠdia Britannica, 4 (11th ed.), Cambridge University Press, p. 573
- Heydon, J.D. (1966). Sir Thomas Makdougall Brisbane (1773â1860). "I". Melbourne: Melbourne University Press. sid. 151â155
- Mennell, Philip (1892). âGeneral Sir Thos. Makdougall Brisbaneâ. The Dictionary of Australasian Biography. London: Hutchinson & Co
- Serle, Percival (1949). âSir Thomas Makdougall Brisbaneâ. Dictionary of Australian Biography. Sydney: Angus & Robertson. https://archive.org/details/b33397594_0002
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â âPeople & Stories, War of 1812â. 23 maj 2008. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080523115325/http://www.galafilm.com/1812/e/people/brisbane.html. LĂ€st 18 oktober 2006.
- â C.D. DeRoche; Russell Bordeau (1 september 1978). âNational Register of Historic Places Registration: Charles C. Platt Homesteadâ. New York State Office of Parks, Recreation and Historic Preservation. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303202437/http://www.oprhp.state.ny.us/hpimaging/hp_view.asp?GroupView=1272. LĂ€st 24 juni 2010.
- â Historical Records of Australia, Series I, vol. XI, pp. 571â588
- â âNo. 19359â. The London Gazette: s. 358. 23 februari 1836. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/19359/page/358.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Thomas Brisbane.- Thomas M. Brisbane papers, William L. Clements Library, University of Michigan.
|
- Brittiska astronomer under 1800-talet
- Brittiska guvernörer
- Brittiska generaler
- Ledamöter av Royal Society of Edinburgh
- Ledamöter av Royal Society
- Mottagare av Royal Astronomical Societys guldmedalj
- MĂ€n
- Födda 1773
- Avlidna 1860
- BaronetvÀrdiga personer
- Alumner frÄn Edinburghs universitet
- New South Wales guvernörer