Hoppa till innehÄllet

TÄnglake

FrÄn Wikipedia
TÄnglake
Systematik
DomÀnEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggstrÀngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrÄlfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljTÄnglakefiskar
Zoarcidae
SlÀkteZoarces
ArtTÄnglake
Z. viviparus
Vetenskapligt namn
§ Zoarces viviparus
AuktorLinné, 1758[1]
Hitta fler artiklar om djur med

TÄnglake eller Älkusa (Zoarces viviparus) Àr en fiskart i familjen tÄnglakefiskar som tillhör ordningen abborrartade fiskar.

TÄnglaken Àr den enda europeiska arten av slÀktet Zoarces, som för övrigt omfattar tre arter till[2] frÄn Asien[3] [4] och Nordamerika[5].

TÄnglaken har en lÄng, Älliknande kropp med ett trubbigt huvud och rygg- stjÀrt- och analfenor som Àr sammanhÀngande och bildar en enda fena (dock med ett hack lÄngt bak pÄ ryggfenan).[6] NÀrvaro av fÀrgÀmnet biliverdin gör att tÄnglakens ben liksom nÀbbgÀddans Àr gröna. KroppsfÀrgen Àr variabel. Arten har kraftiga lÀppar. Den kan bli upp till 50 cm lÄng och nÄ en vikt pÄ 0,6 kg.[7]

Arten Àr en bottenfisk som föredrar blandbottnar i tÄng- och algbÀltet nÀra strÀnderna. PÄ mjuka bottnar kan den emellertid gÄ ner till 40 meters djup.[7] Födan bestÄr av mindre djur som krÀftdjur, snÀckor, fjÀdermygglarver samt fiskÀgg och -yngel.[8]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

TÄnglaken föder levande ungar, det vill sÀga Àggen klÀcks och ungarna utvecklas inom moderns kropp. Fortplantningen sker under vintern, och under den följande sommaren föder honan upp till 300 bottenlevande ungar.[7]

UtbredningsomrĂ„det strĂ€cker sig frĂ„n Engelska kanalen vid Sommes utlopp lĂ€ngs Storbritanniens östkust och IrlĂ€ndska sjön till Shetlandsöarna, Nordsjön och Östersjön samt lĂ€ngs Norges kust till Barents hav och Vita havet.[8] Den Ă€r vanlig lĂ€ngs hela Sveriges kust frĂ„n BohuslĂ€n till Norrbotten och i Finland upp till Simo i Lappland.[6]

Arten rÀknas kanske inte till de mer uppskattade sportfiskarna, men trots det bedrivs det lite riktat fiske efter denna art av sÄ kallade specimenfiskare. Det svenska rekordet innehas av Anders Sonesson frÄn Kvidinge; hans rekordexemplar vÀgde 332 gram och var 41 centimeter lÄngt. Fisken fÄngades i Helsingborg.[9]

  1. ↑ ”Zoarces viviparus (Linnaeus, 1758)” (pĂ„ engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=165324. LĂ€st 7 augusti 2010.
  2. ↑ ”Zoarces Cuvier, 1829” (pĂ„ engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=165323. LĂ€st 7 augusti 2010.
  3. ↑ Garilao, Cristina V. (20 april 2010). ”Zoarces gillii (Jordan & Starks, 1905)” (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=630992. LĂ€st 8 augusti 2010.
  4. ↑ Garilao, Cristina V. (20 april 2010). ”Zoarces elongatus (Kner, 1868)” (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=23806. LĂ€st 8 augusti 2010.
  5. ↑ Froese, Rainer (20 april 2010). ”Zoarces americanus (Bloch & Schneider, 1801) Ocean pout” (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=480. LĂ€st 8 augusti 2010.
  6. 1 2 Curry-Lindahl, Kai (1985). VÄra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 167, 446. ISBN 91-1-844202-1
  7. 1 2 3 Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). VÄra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 167. ISBN 91-518-4572-5
  8. 1 2 Froese, Rainer (20 april 2010). ”Zoarces viviparus (Linnaeus, 1758) Eelpout” (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=479. LĂ€st 7 augusti 2010.
  9. ↑ ”Han tog Sveriges största tĂ„nglake”. HD. https://www.hd.se/2014-01-23/han-tog-sveriges-storsta-tanglake. LĂ€st 4 juni 2019.