TÄnglake
| TÄnglake | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | RyggstrÀngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Ăverklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | StrÄlfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Familj | TÄnglakefiskar Zoarcidae |
| SlÀkte | Zoarces |
| Art | TÄnglake Z. viviparus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Zoarces viviparus | |
| Auktor | Linné, 1758[1] |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
TÄnglake eller Älkusa (Zoarces viviparus) Àr en fiskart i familjen tÄnglakefiskar som tillhör ordningen abborrartade fiskar.
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]TÄnglaken Àr den enda europeiska arten av slÀktet Zoarces, som för övrigt omfattar tre arter till[2] frÄn Asien[3] [4] och Nordamerika[5].
Utseende
[redigera | redigera wikitext]TÄnglaken har en lÄng, Älliknande kropp med ett trubbigt huvud och rygg- stjÀrt- och analfenor som Àr sammanhÀngande och bildar en enda fena (dock med ett hack lÄngt bak pÄ ryggfenan).[6] NÀrvaro av fÀrgÀmnet biliverdin gör att tÄnglakens ben liksom nÀbbgÀddans Àr gröna. KroppsfÀrgen Àr variabel. Arten har kraftiga lÀppar. Den kan bli upp till 50 cm lÄng och nÄ en vikt pÄ 0,6 kg.[7]
Vanor
[redigera | redigera wikitext]Arten Àr en bottenfisk som föredrar blandbottnar i tÄng- och algbÀltet nÀra strÀnderna. PÄ mjuka bottnar kan den emellertid gÄ ner till 40 meters djup.[7] Födan bestÄr av mindre djur som krÀftdjur, snÀckor, fjÀdermygglarver samt fiskÀgg och -yngel.[8]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]TÄnglaken föder levande ungar, det vill sÀga Àggen klÀcks och ungarna utvecklas inom moderns kropp. Fortplantningen sker under vintern, och under den följande sommaren föder honan upp till 300 bottenlevande ungar.[7]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]UtbredningsomrĂ„det strĂ€cker sig frĂ„n Engelska kanalen vid Sommes utlopp lĂ€ngs Storbritanniens östkust och IrlĂ€ndska sjön till Shetlandsöarna, Nordsjön och Ăstersjön samt lĂ€ngs Norges kust till Barents hav och Vita havet.[8] Den Ă€r vanlig lĂ€ngs hela Sveriges kust frĂ„n BohuslĂ€n till Norrbotten och i Finland upp till Simo i Lappland.[6]
Sportfiske
[redigera | redigera wikitext]Arten rÀknas kanske inte till de mer uppskattade sportfiskarna, men trots det bedrivs det lite riktat fiske efter denna art av sÄ kallade specimenfiskare. Det svenska rekordet innehas av Anders Sonesson frÄn Kvidinge; hans rekordexemplar vÀgde 332 gram och var 41 centimeter lÄngt. Fisken fÄngades i Helsingborg.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â âZoarces viviparus (Linnaeus, 1758)â (pĂ„ engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=165324. LĂ€st 7 augusti 2010.
- â âZoarces Cuvier, 1829â (pĂ„ engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=165323. LĂ€st 7 augusti 2010.
- â Garilao, Cristina V. (20 april 2010). âZoarces gillii (Jordan & Starks, 1905)â (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=630992. LĂ€st 8 augusti 2010.
- â Garilao, Cristina V. (20 april 2010). âZoarces elongatus (Kner, 1868)â (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=23806. LĂ€st 8 augusti 2010.
- â Froese, Rainer (20 april 2010). âZoarces americanus (Bloch & Schneider, 1801) Ocean poutâ (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=480. LĂ€st 8 augusti 2010.
- 1 2 Curry-Lindahl, Kai (1985). VÄra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 167, 446. ISBN 91-1-844202-1
- 1 2 3 Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). VÄra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 167. ISBN 91-518-4572-5
- 1 2 Froese, Rainer (20 april 2010). âZoarces viviparus (Linnaeus, 1758) Eelpoutâ (pĂ„ engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=479. LĂ€st 7 augusti 2010.
- â âHan tog Sveriges största tĂ„nglakeâ. HD. https://www.hd.se/2014-01-23/han-tog-sveriges-storsta-tanglake. LĂ€st 4 juni 2019.
|