Hoppa till innehÄllet

Yupik

FrÄn Wikipedia
Yupik
Nunivakbarn, fotograferade av Edward S. Curtis 1930.
Regioner med betydande antal
USA USA, Alaska 33000
Ryssland Ryssland 1700
SprÄk

eskimĂ„-aleutiska, Alutiiq (Sugt’stun), engelska

Religion

Traditionell andlighet, rysk-ortodox kristendom

Yupik, Ă€ven yupiker, jupik, Ă€r en samlingsbeteckning för flera amerikanska ursprungsfolk som lever i vĂ€stra, sydvĂ€stra och sydcentrala Alaska samt i Tjuktjien i ryska FjĂ€rran Östern. De tillhör den eskimĂ„-aleutiska sprĂ„kfamiljen och Ă€r nĂ€ra beslĂ€ktade med inuiter och inupiater. Namnet "yupik" kommer frĂ„n det egna sprĂ„ket och betyder "riktiga mĂ€nniskor" (av yuk = mĂ€nniska och -pik = verklig).

Undergrupper

[redigera | redigera wikitext]

Yupik delas in i flera grupper beroende pÄ geografisk hemvist och dialekt:

  • Centralalaskiska yup'ik: Den största gruppen, bosatt i Yukon–Kuskokwim-deltat, lĂ€ngs Kuskokwimfloden och norra Bristol Bay i Alaska.
  • Cup'ik: En dialektal och kulturell variant av Yup'ik, frĂ€mst i Hooper Bay och Chevak samt pĂ„ Nunivakön.
  • Alutiiq/sugpiaq: Lever lĂ€ngs Alaskas sydkust, inklusive Kodiakarkipelagen och Alaskahalvön.
  • Sibiriska yupik: Bosatta pĂ„ St. Lawrence Island i Alaska samt lĂ€ngs Tjuktjien i Ryssland.

Yupiks förfÀder tros ha migrerat frÄn östra Sibirien till Berings havsomrÄdet för cirka 10 000 Är sedan. Omkring 3 000 Är sedan bosatte de sig lÀngs Alaskas kust och spred sig senare uppför floder som Yukon och Kuskokwim. Under 1800-talet pÄverkades de starkt av rysk kolonisation, vilket ledde till kristnandet av mÄnga samhÀllen och förÀndringar i traditionell livsstil.[1][2]

Kultur och samhÀllsliv

[redigera | redigera wikitext]

Yupikkulturen prĂ€glas av ett starkt band till naturen och sĂ€songsbaserade aktiviteter. Traditionellt jagade de sĂ€l, valross, Ă€lg och karibou samt fiskade lax och andra fiskarter. Under sommaren bodde familjer i fiskelĂ€gen och samlade bĂ€r och vĂ€xter, medan vintern tillbringades i byar dĂ€r man samlades i qasgiq – ett gemensamt hus för mĂ€n som fungerade som centrum för ceremonier, dans och berĂ€ttande.[3]

En unik tradition Àr att barn ofta namnges efter den senaste avlidna personen i byn, vilket anses föra vidare dennes sjÀl.[3]

YupiksprÄken tillhör den eskimÄ-aleutiska sprÄkfamiljen och omfattar flera dialekter:

  • Centralalaskisk Yup'ik: Det mest talade ursprungssprĂ„ket i Alaska.
  • Cup'ik: En dialekt med egna sĂ€rdrag, talad i vissa vĂ€stliga samhĂ€llen.
  • Sibirisk Yupik: Talad pĂ„ St. Lawrence Island och i delar av Ryssland.

SprÄken Àr polysyntetiska och anvÀnder suffix för att bilda lÄnga, komplexa ord.

Traditionell andlighet inkluderade animism och schamanism, dÀr naturen och djur hade andliga betydelser. Med rysk kolonisation introducerades kristendom, sÀrskilt östortodoxa kyrkan, som idag Àr utbredd bland yupik.

Enligt folkrÀkningar finns det cirka 35 000 yupik, varav majoriteten bor i Alaska och omkring 1 700 i Ryssland. Centralalaskiska yup'ik utgör den största gruppen bland Alaskas ursprungsbefolkningar.

Samtida utmaningar

[redigera | redigera wikitext]

KlimatförÀndringar pÄverkar mÄnga Yupik-samhÀllen, sÀrskilt de som ligger nÀra kusten. Byar som Newtok har tvingats flytta pÄ grund av erosion och smÀltande permafrost. Samtidigt pÄgÄr arbete för att bevara sprÄk och kultur genom utbildning och kulturella program.