Bayer AG
| Bayer AG | |
 Bayers logotyp kallad Bayerkorset. | |
| Typ | Aktiengesellschaft (AG) FWB: BAYN |
|---|---|
| Huvudkontor |  Leverkusen, Tyskland |
| Nyckelpersoner | Werner Wenning Styrelseordförande Werner Baumann VD |
| Bransch | Kemisk industri |
| Produkter | LÀkemedel, vÀxtförÀdling, bekÀmpningsmedel |
| Antal anstÀllda | 99 820 (2017) |
| Historik | |
| Grundat | 1 augusti 1863 |
| Grundare | Friedrich Bayer Johann Friedrich Weskott |
| ErsÀtter | IG Farben[1] |
| Ekonomi | |
| OmsĂ€ttning | âČ âŹ35,015 miljarder |
| Rörelseresultat | âČ âŹ5,903 miljarder |
| Vinst efter skatt | âČ âŹ7,336 miljarder |
| TillgĂ„ngar | ⌠âŹ75,087 miljarder |
| Eget kapital | âČ âŹ36,861 miljarder |
| Struktur | |
| Dotterbolag | Monsanto Company Bayer Healthcare Bayer MaterialScience Bayer CropScience |
| Ăvrigt | |
| Webbplats | www.bayer.com |
| Fotnoter | Siffror frÄn 2017 Ärs bokslut. |
| Redigera Wikidata | |
Bayer AG Àr ett tyskt multinationellt kemi- och lÀkemedelsföretag med huvudkontor i Leverkusen, Tyskland.
Bayer Àr en av vÀrldens ledande koncerner inom den kemisk-tekniska industrin och producerar bland annat lÀkemedel och trÀdgÄrdsprodukter[2]. Bland företagets produkter Àr Aspirin och Heroin de mest kÀnda. Företagets logotyp Àr det sÄ kallade Bayerkorset. Idag Àr Bayer AG konstruerat som ett holdingbolag.
De affÀrsdrivande delarna drivs av tre delkoncerner:
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bayer förknippas idag starkt med Leverkusen men har sitt ursprung i det som senare blev staden Wuppertal. I Barmen grundade Friedrich Bayer tillsammans med fÀrgarmÀstaren Johann Friedrich Weskott företaget 1863 som Friedr. Bayer & Co. 1865 följde intÄget pÄ USA-marknaden dÄ man engagerade sig i en tjÀrfabrik i Albany i delstaten New York. 1876 följde den första filialen i Ryssland. 1878 blev Elberfeld, idag en del av Wuppertal, nytt sÀte för verksamheten. Under kommande Är etablerades dotterbolag i Ryssland, Frankrike, Belgien, Storbritannien och USA. Leverkusen, Dormagen, Elberfeld och Uerdingen (Krefeld) Àr de fyra klassiska Bayerfabrikerna.
1881 skapades företaget Aktiengesellschaft Farbenfabriken vorm. Friedr. Bayer&Co. 1884 började Carl Duisberg vid Bayer som kemist och han var med och skapade en internationell storkoncern genom banbrytande utvecklingsarbete. 1888 började man med lĂ€kemedel och 1897 skapade Arthur EichengrĂŒn och Felix Hoffmann storsuccĂ©n Aspirin. Det Ă€r oklart vem av de tvĂ„ som var huvudansvarig för upptĂ€ckten.[3] Heroin tillverkades först av Bayer AG 1899 som lanserade det som ett helt ofarligt och icke vanebildande medel för den som var beroende av morfin. Andra narkotikaklassade preparat som Bayer tagit fram Ă€r Fenobarbital (1911) och Cyklobarbital (1924) och Propiram (1963).
1891 började Bayer sin verksamhet i Leverkusen. Efterhand blev fabriksomrÄdena i Elberfeld i Wuppertal för smÄ och dÄ det inte fanns utrymmen att bygga ut valde man att flytta verksamheten till dagens Leverkusen genom uppköpet av företaget Dr. Carl Leverkus & Söhne - Dr Leverkus gav alltsÄ senare namn Ät Leverkusen. 1912 flyttade man huvudkontoret hit.
Bayer ingick tidigt inom den kartell som utvecklades till IG Farben. 1905 inleddes ett samarbete som föregick skapandet av IG Farben mellan Bayer, BASF och Agfa. 1915â1916 utökades intressegemenskapen med ytterligare branschföretag med mĂ„let att kunna ta tillbaka de förlorade exportmarknaderna som drabbat den tyska kemiindustrin stort.
Bayer under första vÀrldskriget
[redigera | redigera wikitext]Första vÀrldskriget Àndrade företagets inriktning och man blev en del av den tyska rustningsindustrin med tillverkning av sprÀngmedel och kemiska vapen. Senapsgasen uppfanns gemensamt av forskare pÄ Bayer och Kaiser Wilhelm-institutet 1916. Tyskarna kallade till en början gasen för LOST efter de tvÄ första bokstÀvernas i uppfinnarnas efternamn, Lommel och Steinkopf. 1917 startades fabriken i Dormagen. Kriget gjorde att man förlorade sina mÄnga exportmarknader och efter kriget blev man av med sina utlÀndska dotterbolag, bland annat förlorade man bolaget i Ryssland som en följd av revolutionen. I USA tog staten kontrollen över amerikanska Bayer med produkter och varumÀrken och sÄlde vidare dessa till konkurrenter. Bland de varumÀrken och patent som Bayer förlorade var Aspirin som sÄldes vidare till Sterling Drug 1918. Aspirin har kommit att bli ett allmÀnt ord för huvudvÀrkstablett i USA och pÄ 1950-talet förlorade Sterling sina exklusiva rÀttighet till namnet. Bayer förlorade Àven patentet till Aspirin i Frankrike och Storbritannien.[3]
Efter kriget var man tvungen att bygga upp företaget pÄ nytt i en tid av ekonomisk stagnation.
Bayer i IG Farben
[redigera | redigera wikitext]De ekonomiskt svÄra tiderna och problemen man fÄtt sedan exportmarknaderna i praktiken försvunnit gjorde att de ledande tyska kemi- och lÀkemedelsbolagen gick samman till IG Farben 1925. Den drivande i skapandet av IG Farben var Bayer-chefen Carl Duisberg. Leverkusen och Bayer blev IG Farbens centrum för lÀkemedelstillverkning och man fortsatte att anvÀnda Bayerkorset som symbol. Samtidigt blev Bayer IG Farbens största fÀrgÀmnesfabrik. Inom forskningen koncentrerade man sig pÄ utvecklingen av kautschuk och polymerkemi. 1937 uppfann Otto Bayer Polyurethan. 1939 tilldelades Gerhard Domagk vid Bayer Nobelpriset i medicin för sin upptÀckt av den antibakteriella verkan hos sulfonamid. Efter att Äterigen drabbats av ekonomisk stagnation i samband med börskraschen 1929 och en stor del av de anstÀllda fÄtt gÄ vÀxte man under 1930-talet. Nazisternas upprustning inför andra vÀrldskriget startade och industrin fick en central roll. IG Farben med Bayer sÄgs som en av de viktigaste delarna i rustningsindustrin och fabrikerna i Leverkusen, Dormagen, Elberfeld och Uerdingen stÀlldes tidigt om till rustningsproduktion och nÀr kriget bröt ut krigsproduktion.
Bayer under andra vÀrldskriget
[redigera | redigera wikitext]Under kriget arbetade utlÀndsk arbetskraft och tvÄngsarbetare i fabrikerna.[4] Vid krigsslutet 1945 intogs fabrikerna av amerikanska trupper men det var den brittiska militÀrregeringen som fick ansvaret dÄ Leverkusen lÄg i britternas zon. Ulrich Haberland var ledare för företaget som pÄ grund av sin inriktning, befolkningen var i stort behov av produkter som lÀkemedel, fick tillstÄnd att Äter starta upp verksamheten i ett tidigt skede.
IG Farben var delaktigt i utrotningen av judarna under andra vÀrldskriget genom nazistregimens bildande av IG Farben dÀr Bayer tillsammans med BASF, Hoechst och tre andra företag ingick. IG Farben tog fram den effektiva dödsgasen Zyklon B som anvÀndes i dödslÀgren.
Ă teruppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Efter kriget delades IG Farben upp i de ursprungliga företagen av de allierade segrarmakterna. Framtiden var lÀnge oviss dÀr IG Farben frÄn början skulle splittras i en rad mindre företag men till slut Äterskapades de tidigare bolagen. Dagens Bayer AG grundades 19 december 1951. 1952 blev Agfa ett dotterbolag till Bayer. Under de kommande Ären Äteruppbyggdes koncernen och dotterbolag i utlandets grundades. Man koncentrerades sig pÄ forskning och utveckling. Fritz ter Meer blev 1951 ny styrelseordförande för Bayer AG. Ter Meer hade suttit med i IG Farbens styrelse frÄn 1925 och byggt upp företagets fabrik i Auschwitz dÀr 30 000 fÄngar dödats. Vid IG Farben-processen dömdes han 1948 till sju Ärs fÀngelse men slÀpptes efter tre Är.[5]
- 1957 slog man pÄ allvar in sig i petrokemi dÄ man bildade företaget Erdölchemie GmbH tillsammans med BP:s tyska bolag Deutsche BP. Dormagen blev produktionsort.
- 1962 hade företaget 61 000 anstÀllda i VÀsttyskland och omsatte fyra miljarder d-mark. Propiram patenterades 1963 av Bayer.
- 1964 slogs dotterbolaget Agfa samman med belgiska Gevaert.
- 1971 skapades dagens Bayer AG och en ny företagsorganisation skapades.
Oljekriserna 1973 och 1979 drabbade Bayer och hela kemibranschen dĂ„ oljepriserna steg kraftigt med recession som följd. Bayer vĂ€xte samtidigt dĂ„ man byggde ut sina verksamheter, bland annat med en femte fabrik i Tyskland i BrunsbĂŒttel. PĂ„ den amerikanska marknaden stĂ€rkte man sin stĂ€llning med köpen av Cutter Laboratories Inc. och von Miles Laboratories Inc.
1986 fick man tillbaka delar av rÀttigheterna att anvÀnda namnet Bayer som varumÀrke pÄ den amerikanska marknaden.
Bayer AG efter 1990
[redigera | redigera wikitext]
1994 fick man helt tillbaka rÀtten att anvÀnda sina varumÀrken i USA och Kanada vilket var en verklig milstolpe dÄ man under 75 Är inte haft rÀtten att anvÀnda sin logotyp Bayerkorset pÄ den amerikanska marknaden. Detta skedde genom köpet av Sterling Winthrop.
1999 firade Bayer att Aspirin funnits i 100 Är. En av de mest synliga delarna av firandet var nÀr man klÀdde in huvudkontoret Bayer-Hochhaus i Leverkusen sÄ att det sÄg ut som en gigantisk Aspirin-förpackning. Bayer kom pÄ sÄ sÀtt in pÄ tre stÀllen i Guinness Rekordbok.
Under 2000-talet har företaget inlett ett omstruktureringsarbete för att komma tillbaka efter nÄgra ekonomiskt svaga Är. Bayer AG gjordes om till ett holdingbolag med tre bolag som Àr ansvariga för respektive affÀrsomrÄde sedan 2003: Bayer Healthcare, Bayer CropScience och Bayer MaterialScience. Werner Wenning har lett arbetet med att omstrukturera Bayer AG.
2006 köpte Bayer Schering AG som döptes om till Bayer Schering Pharma AG.
2016 aviserade Bayer sin avsikt att förvÀrva Monsanto för 66 miljarder USD. Efter att ha fÄtt USA:s och EU:s godkÀnnande fullföljdes köpet den 7 juni 2018.
Tillverkningsorter
[redigera | redigera wikitext]
Personer
[redigera | redigera wikitext]Bayers sportengagemang
[redigera | redigera wikitext]Bayer har blivit mycket kÀnt för sitt stora engagemang inom elit- och breddidrott. Företaget sponsrar Bundesliga-laget Bayer Leverkusen som frÄn början var företagets eget lag samt en rad andra lag inom olika sporter, bland annat basket, handboll och friidrott. Bayers sportengagemang Àr vid de fyra produktionsorterna Leverkusen, Dormagen, Uerdingen och Wuppertal med totalt 27 klubbar och omkring 50 000 medlemmar. Största av dessa Àr TSV Bayer 04 Leverkusen med runt 10 500 medlemmar.
Fotbollsarenan BayArena har fÄtt sitt namn frÄn Bayer AG liksom det tidigare namnet Ulrich-Haberland-Stadion som namngivits efter Ulrich Haberland.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Pressemappe 20. Jahrhundert, mapp-ID pĂ„ Pressemappe 20. Jahrhundert: co/042555co/010690, lĂ€st: 2 juli 2021.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120503103301/http://www.bayergarden.se/sv/index.html. LĂ€st 24 april 2012.
- 1 2 http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=AcetylsalicylsÀure&oldid=27570861
- â http://www.bayer.de/de/Unternehmensgeschichte-1925-bis-1945.aspx
- â http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Fritz_ter_Meer&oldid=26690711
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||
