Hoppa till innehÄllet

Comitium

Comitium
 
Det forna comitium med Septimius Severus-bĂ„gen och kyrkan Sant'Adriano in Tribus Foris (Curia Iulia).Gravyr av Étienne DupĂ©rac frĂ„n Ă„r 1575.
Det forna comitium med Septimius Severus-bÄgen och kyrkan Sant'Adriano in Tribus Foris (Curia Iulia).
Gravyr av Étienne DupĂ©rac frĂ„n Ă„r 1575.
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Forum Romanum
Koordinater 41°53â€Č33.99″N 12°29â€Č06.15â€łĂ–ï»ż / ï»ż41.8927750°N 12.4850417Â°Ă–ï»ż / 41.8927750; 12.4850417
LĂ€geskarta

Karta

Comitium pÄ Forum Romanum.
Comitium pÄ Forum Romanum.

Comitium (latin: "samlingsplats"[1]) var mötesplatsen för romarrikets folkförsamling pÄ Forum Romanum i staden Rom, frÄn slutet av kungatiden till senrepubliken. OmrÄdet var delvis eller helt avgrÀnsat av Rostran, talarstolen eller talarlÀktaren, och var belÀgen mittemot Curian, senatens mötesplats.[2] Det var pÄ Comitium som folkförsamlingen förde sin politiska och juridiska aktivitet. Namnet Comitium anvÀnds Àven för motsvarande mötesplatser i andra romerska stÀder.[3]

I nÀra anslutning till Comitium finns Lapis Niger. DÀr har en stele Äterfunnits, som ha den Àldsta kÀnda inskriptionen pÄ latin, frÄn 500-talet f.Kr. Lapis Niger kan dÀrför vara anledningen till Comitiums placering pÄ Forum.[4]

Det finns mÄnga teorier om vem som först ska ha lÄtit uppföra Comitium. Enligt den antika traditionella historieskrivningen ska den mytologiska kungen Romulus ha grundat Rom och senaten.[5] Men traditionen talar Àven om att det skulle vara Roms tredje kung, Tullus Hostilius, som utformade Comitium. Cicero skriver att Tullus, enligt sÀgnen, byggde och inhÀgnade Comitium samt Curia Hostilia med hjÀlp av krigsbyte[6.1].

KÀllor kring Comitiums ursprung kommer frÄn de arkeologiska utgrÀvningarna genomförda av bland annat Giacomo Boni, Einar Gjerdstad och Pietro Pomanelli. PÄ utgrÀvningsplatsen fann man offergÄvor daterade till 600-talet f.Kr., som associeras med eldguden Vulcans altare (Vulcanal). Detta altare tros vara Àldre Àn konstruktionen av Comitium och var den initial talarplaten för folkförsamlingarna. Under kungatiden anvÀndes Comitium som samlingsplats för Curieförsamlingen.

Tidig republik (509–367 f.Kr.)

[redigera | redigera wikitext]

PÄ Comitium finns den Àldsta bevarade dokumentationen av den romerska staten pÄ en cippus, en typ av stele. Denna beskriver romarens skyldigheter som medborgare och Àr daterad till 450 f.Kr.[7]

Rostran byggdes under den tidiga republiken och anvÀndes som talarplattform vid folkförsamlingar inom Comitium. Namnet kommer frÄn skeppsrammar som konsul Gaius Maenius lÀt placera pÄ plattformen efter segern vid Antium 338 f.Kr.[8][6.2]Den nÀrliggande Curia Hostilia anvÀndes som mötesplats for senaten.

Under 300-talet f.Kr. flyttades folkförsamlingens mötesplats frÄn Comitium till MarsfÀlten.[9]

Mellanrepubliken (367–133 f.Kr.)

[redigera | redigera wikitext]

År 145 f.Kr. ska folktribunen C. Licinius Crassus och andra talare pĂ„ Rostra vĂ€nt ryggen mot Comitium och Curia Hostilia och istĂ€llet tilltalat de större folkmassorna pĂ„ Forum. Historikern Amy Russell menar pĂ„ att samtidens romare sĂ„g pĂ„ detta som en populistisk demonstration emot senatens makt över folket.[6.3]

Russell beskriver hur filosofen Plutarchos sÄg pÄ denna hÀndelse som början pÄ omarbetningen av den romerska konstitutionen frÄn en mer aristokratisk till demokratisk form. Detta var enligt Russell ytterligare ett tecken pÄ att Crassus demonstration var populistisk. Det Àr dock viktigt att notera att Plutarchos skrev om hÀndelsen mer Àn tvÄ sekel efter att den intrÀffat. [10]

Det Àr ocksÄ en möjlighet att alla i församlingen inte kunde fÄ plats pÄ Comitium, som rymde nÄgot fÀrre Àn 5 000 och att Crassus dÀrför vÀnde sig till Forum, som uppskattas kunna ha rymt upp till 20 000.[11]

Under samma tidsperiod gjordes fler försök att utöka det politiska utrymmet frÄn Comitium till Forum Romanum i stort. Runt Är 142 f.Kr. beskrivs det första talat som hölls vid det nybyggda podiet pÄ Castors och Pollux tempel (Àven kÀnt som Dioskurernas tempel[12]). Det Àr omöjligt att sÀga vad som skedde först, Crassus handlingar eller anvÀndningen av det nya podiet, men bÄde var bidragande faktorer till att den politiska arenan utvidgas frÄn Comitium till Forum Romanum.[13]

Basilica Porcia byggdes som en del av Comitium 184 f.Kr. för att hÄlla det plebejiska tribunatet.[14] Viss kommersiell verksamhet flyttas nordöst om Forum Romanum för att ge plats Ät det vÀxande politiska utrymmet. Russell beskriver hur lokalerna dÀr verksamhet tidigare bedrivits av exempelvis slaktare togs över av banker under samma period.[15]

Comitium börjar dÀrefter tappa sin relevans och saknar slutligen vikt inom det politiska samhÀllet förutom som maktsymbol. Den fysiska kontrollen över Comitium och Forum Romanum började dÀrefter eftertraktad och nÄdde sin kulmen under byggandet av Curia Iulia.[16][17]

Senrepubliken (133–27 f.Kr.)

[redigera | redigera wikitext]

Under senrepubliken förflyttades lÄngsamt Comitiums funktion som politiskt centrum till att inkludera hela Forum Romanum, dÄ den politiska utvecklingen i Rom började inkludera fler mÀnniskor.[18] Traditionellt under politiska tal och möten skulle ÄskÄdarna stÄ nere pÄ Comitium och titta upp mot talaren pÄ Rostra, som stod vÀnd riktad mot bÄde Comitium och Curia Hostilia. Ursprungligen höll romarna rÀttegÄngar i Comitium men med tiden övertog andra byggnader dess juridiska funktioner. RÀttegÄngarna började hÄllas i basilikorna och kring Forum istÀllet.[19][20]

Även om den direkta politiska sfĂ€ren flyttades till Forum Romanums vĂ€stra del fanns fortfarande starka symboliska betydelser förknippade med Comitium. Detta förverkligas bĂ„de i nedbrĂ€nningen av Curia Hostilia och byggandet av den nya Curia Iulia av Caesar, som inkrĂ€ktar över Comitium – nĂ„got som symboliserade medvetenhet eller omedvetenhet, Caesars makt över bĂ„de senaten och folket med deras församlingar. Dessa tvĂ„ hĂ€ndelser visar att Comitium fortfarande i början av kejsartiden hade en symbolisk politisk betydelse för Roms medborgare.[21][22]

Med expansionen av medborgerliga rÀttigheter, ett ökande politiskt engagemang hos de lÀgre klasserna samt den vÀxande politiska instabiliteten under senrepubliken blev Comitium ofta en plats för stora folkmassor och politiskt vÄld. Det fördes en politisk kamp om kontrollen över Comitium dÀr inflytelserika romare mobiliserade sina klienter att fysiskt hindra politiska rivalers tillgÄng till talarplattformen.[23] Detta drabbade exempelvis Cato den Yngre som blev bortjagad av Caesars anhÀngare medan Gallus, som bevittnade detta, försökte ta sig till Rostra genom att stanna pÄ Forum över natten. Han övernattade i curian men blev emellertid inlÄst av den Caesartrogne Trebonius, som pÄ detta sÀtt hindrade Gallus att nÄ Rostra.

Med uppförandet av nya politiska byggnadsverk pÄ Forum blev Comitium huvudsakligen förknippat med aristokratisks makt och senaten. Med Caesars pÄbörjade bygge av Curia Iulia tar triumviratet symbolisk makt över Forum.[24]

Comitiums utformning Àr omdiskuterad. Arkeologen Filippo Coarelli föreslÄr att Rostra bildar en hel cirkel som omgÀrdar - och dÀrmed tydligt avgrÀnsar - Comitium.[25] Detta har dock ifrÄgasatts eftersom topografin potentiellt inte hade tillÄtit detta. Enligt Ramsay MacMullen ska Comitium ursprungligen ha varit rektangulÀrt formad, ett sÄ kallat templum. Denna rektangulÀra form ska ha bestÀmts av kringliggande byggnader. Andra menar dÀrför att Rostra bara avgrÀnsat en del av Comitium, men att pÄ grund av sin svÀngda form och placering mitt emot Curian ÀndÄ tydligt markerade omrÄdet. Arkeologen Paolo Carafa har föreslagit att Comitium kan ha haft en mer oregelbunden form.[6][26]

Oavsett vilken av dessa teorier som Àr korrekt tjÀnade Comitiums lilla och begrÀnsade utrymme aristokrater, dÄ en relativt liten grupp av klienter eller andra sympatisörer kunde skapa en majoritet. Rostra beskrivs ha varit flera meter hög, bÄde för att talaren ska vara vÀl synlig för folkförsamlingen och för att dÀmpa ovÀsendet frÄn det livliga torget bakom. Höjden kan ocksÄ haft ett symbolisk vÀrde dÄ det visar talarens högre stÀllda position i den samhÀlleliga hierarkin. Rostrans höjd hindrade ocksÄ att talaren blir avbruten.

Den exakta höjden pÄ Rostra Àr dock omdiskuterad.[6]

Comitium omgavs av flera monumentalbyggnader; bland annat Curian och Concordiatemplet. Templet kan ha placerats i anslutning till Comitium av ideologiska skÀl. Curian markerade senatens nÀrvaro och överhöghet, och Concordiatemplet symboliserade enighet och samförstÄnd. Licius Opimius, som under sin tid som konsul lÀt avrÀtta 3 000 av populisten Gaius Gracchus anhÀngare utan rÀttegÄng, restaurerade templet. Comitium var Àven prytt med monument och statyer till minne av viktiga politiska hÀndelser och framstÄende romare. Detta bidrog till att skapa en varaktig politisk zon, dÀr det troligen förvÀntats att mÀnniskorna visade lÀmpligt beteende.[6]

Ett sÀtt som det politiska dekorumet kan ha upprÀtthÄllits var genom det nÀrliggande Mamertinska fÀngelset (Carcer) och den Tarpeiska klippan. Dessa tjÀnade som en pÄminnelse pÄ konsekvenserna av att trotsade senaten. Det Àr dock omdiskuterat var den Tarpeiska klippan egentligen var lÄg.[6]

Under utgrÀvningar av Comitium, som pÄbörjades Är 1898 pÄtrÀffades Lapis Niger, en kvadratisk stenlagd yta av svart marmor, omgiven av ett lÄgt skrank av vit marmor. Under stenlÀggningen pÄtrÀffades en kenotaf och ett stenblock, som fÄtt namnet Lapis Niger. Platsen för Lapis Niger ansÄgs under antiken vara Roms mytiska grundare Romulus grav.[4][kÀlla behövs]

Plan över Comitium (före Caesar)

AnvÀndning

[redigera | redigera wikitext]

Comitium tros ursprungligen ha anvĂ€nts som en mötesplats för det patriciska familjeförsamlingen, Comitia Curiata, som var i tjĂ€nst till Roms kungar. Under republiken blev det dock en mötesplats för flera andra av Roms folkförsamlingar, bland annat Tribunsförsamlingen (lat. Comitia tributa) och Plebejförsamlingen (lat. Concilium plebis). Även Centurieförsamlingen (lat. Comitia centuriata) kan ursprungligen haft sammantrĂ€de dĂ€r under tidigrepubliken, innan flytten till MarsfĂ€ltet, dĂ€r det fanns större plats.[27]

I och med ombyggnationen efter branden 210 f.Kr. och grundandet av basilikor pÄ Forum, flyttas domstolarna frÄn Comitium till dessa basilikor. Under 180-talet f.Kr. utökas folkförsamlingarnas verksamhet till större delar av Forum. I takt med denna utökning förflyttades de merkantila verksamheter delvis dÀrifrÄn. En ny marknad etablerades nordöster ut om Basilica Aemilia.

NÀr Forums politiska betydelse ökade förÀndras ocksÄ dess utseende, med mer monumental arkitektur.[6][28][29]

Precis som med Forum Romanum Àr det en pÄgÄende debatt bland historiker om kvinnor vistades pÄ Comitium, utöver för eventuella religiösa syften, exempelvis Vestalerna. Med tanke pÄ att endast mÀn var tillÄtna i folkförsamlingarna och i senaten Àr det inte sÀrskilt troligt att kvinnor vistats just dÀr.[30][kÀlla behövs]

Under medeltiden konverterades Comitium till en kristen kyrkogÄrd vilket resulterade i att över 400 kroppar pÄtrÀffades under utgrÀvningarna.[6]

  1. ↑ Varro (1938). On the Latin Language. övers. Kent, Roland G.. Cambridge: Cambridge University Press, London: W. Heinemann. sid. 145-146. https://archive.org/details/onlatinlanguage0000varr
  2. ↑ Russell, Amy (2015). ”The definition of political space in the Forum Romanum”. The Politics of Public Space in Republican Rome. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 63-64
  3. ↑ Ross Taylor, Lily (1990). ”Roman Voting Assemplies”. Ann Arbor Paperback. sid. 21. https://books.google.se/books?id=Ol3u0RPnsN4C&pg=PA21&dq=Roman+comitium+used+for+many+reasons&lr=&redir_esc=y#v=onepage&q=Roman%20comitium%20used%20for%20many%20reasons&f=false. LĂ€st 22 november 2016.
  4. 1 2 Billing, Nils; et al (2017). Antiken: frÄn faraonernas Egypten till romarrikets fall. Lettland. sid. 279. ISBN 978-91-27-14824-6
  5. ↑ Billing; et al. Antiken: frĂ„n faraonernas Egypten till romarrikets fall. sid. 279
  6. 1 2 3 4 5 6 Russell. The Politics of Public Spaces in Republican Rome. https://archive.org/details/politicsofpublic0000russ
    1. ↑ sid. 63-73
    2. ↑ sid. 67
    3. ↑ sid. 66
  7. ↑ Frier, Bruce (1999). Libri Annales Pontificum Maximorum. sid. 127-128. ISBN 978-0-472-10915-9. LĂ€st 28 april 2022
  8. ↑ Billing; et al. Antiken: frĂ„n faraonernas Egypten till romarrikets fall
  9. ↑ ”The Comitium, quintessential structure of Republican Rome”. ancientromelive.org. 20 Januari 2021. https://ancientromelive.org/the-comitium-quintessential-structure-of-republican-rome/. LĂ€st 23 november 2022.
  10. ↑ Russell. The Politics of Public Spaces in Republican Rome. sid. 66
  11. ↑ Alexander Yakobson (2 maj 2020). ”The People's Voice and the Speakers' Platform: Popular Power, Persuasion and Manipulation in the Roman Forum”. Scripta Classica Israelica.
  12. ↑ Gartrell, Amber (2021). The Cult of Castor and Pollux in Ancient Rome: Myth, Ritual, and Society. doi:https://doi.org/10.1017/9781108763837. LĂ€st 5 december 2024
  13. ↑ Russell. The Politics of Public Spaces in Republican Rome. sid. 69
  14. ↑ ”Forum Romanum”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/forum-romanum. LĂ€st 2 december 2021.
  15. ↑ Russell. The Politics of Public Spaces in Republican Rome. sid. 69
  16. ↑ Russell. The Politics of Public Spaces in Republican Rome. sid. 63-73
  17. ↑ Yakobson. Scripta Classica Israelica.
  18. ↑ Russell. The Politics of Public Spaces in Republican Rome. sid. 67
  19. ↑ Russell. The Politics of Public Space in Republican Rome. https://archive.org/details/politicsofpublic0000russ
  20. ↑ Nichols, Francis-Morgan (1877). The Roman Forum : a topographical study. sid. 146-149. https://archive.org/details/romanforumatopo01nichgoog. LĂ€st 28 april 2022
  21. ↑ Russell. The Politics of Public Space in Republican Rome. sid. 63-73
  22. ↑ ”The Comitium, quintessential structure of Republican Rome”. https://ancientromelive.org/the-comitium-quintessential-structure-of-republican-rome/.
  23. ↑ Russell. The Politics of Public Spaces in Republican Rome. sid. 63-73
  24. ↑ Erich S. Gruen (Oktober 1975). ”The Last Generation of the Roman Republic. Berkeley and Los Angeles”. The American Historical Review, Volume 80, Issue 4, October 1975 (University of California Press).
  25. ↑ Coarelli, Filippo (1980). Guida Archeologica di Roma (3:de ed). Milano: Arnoldo Mondadori Editore
  26. ↑ Ramsay MacMullen (1 Januari 1980). How many Romans voted?.
  27. ↑ Billing; et al. Antiken: frĂ„n faraonernas Egypten till romarrikets fall. sid. 279
  28. ↑ Nichols. The Roman Forum: A Topographical Study. sid. 146-149
  29. ↑ ”Forum Romanum”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/forum-romanum. LĂ€st 2 december 2021.
  30. ↑ Amy Russell (Mars 2016). ”On Gender and Spatial Experience in Public: The Case of Ancient Rome”. Theoretical Roman Archaeology Journal (Research Gate).

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]