Dakien

Dakien var under antiken ett omrÄde i sydöstra Europa bebott av daker. KÀrnomrÄdet motsvarade ungefÀr Transsylvanien och Valakiet i dagens RumÀnien, men strÀckte sig tidvis till omrÄden utanför grÀnserna för dagens RumÀnien. Under cirka tvÄ hundra Är (omkring 100 f.Kr. till 100 e.Kr.) var Dakien ett sjÀlvstÀndigt kungarike. Huvudstaden var Sarmizegetusa. Under denna period utkÀmpades mÄnga strider med trupper frÄn Romarriket, som till slut blev övermÀktigt och Är 107 e.Kr. gjorde Dakien till romersk provins under det latinska namnet Dacia.[1][2]
OmrÄdet var mest kÀnt för sina guldgruvor. Redan under antiken fanns hÀr stora guldfyndigheter. Dakien blev en av det Romerska rikets sista erövringar under kejsar Trajanus. Han kom att anvÀnda det guld som tagits i krigsbyte för att bekosta ett av Roms största forum. à r 118 e.Kr. utbröt ett uppror i provinsen. Kejsar Hadrianus Äkte dit för att lösa konflikten. Han valde en diplomatisk vÀg och floden Donau blev ny grÀns eftersom Hadrianus ville ha lÀttförsvarade och naturliga grÀnser. Han lÀt ocksÄ anlÀgga ett antal fort lÀngs grÀnsen.
Romarna övergav provinsen Dacia pÄ 270-talet e.Kr. under tryck frÄn goterna. Namnet Dacia fortsatte dock att anvÀndas för de omdöpta romerska omrÄdena Dacia Aureliana, Dacia Ripensis och Dacia Mediterranea, som lÄg söder om Donau och tidigare varit delar av provinsen Moesia. à r 328 e.Kr. ÄterupprÀttade romarna under Konstantin den store en begrÀnsad nÀrvaro norr om Donau och kontrollerade dÀr kortvarigt omrÄden under namnen Gothia, Dacia och Sarmatia.
Namnet Dakien i formen Dacia har givit namn Ät det rumÀnska bilmÀrket Dacia.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Mocsy, Andras (1974). Pannonia and Upper Moesia: History of the Middle Danube Provinces of the Roman Empire. Routledge & Kegan Paul Books. ISBN 978-0-7100-7714-1.
- â Britannica, artikeln "Dacia"
| |||||||
| ||||||||||||||||