HĂ„llbart skogsbruk
HÄllbart skogsbruk Àr skogsbruk i enlighet med principerna i hÄllbar utveckling.Det innebÀr ett skogsbruk som Àr lÄngsiktigt hÄllbart bÄde ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Vidare ska skogsproduktionen vara hÄllbar över tid och ta hÀnsyn till naturvÄrd, landskapsvÄrd och skyddar biologisk mÄngfald och mildrar effekter av klimatförÀndringar[1]. Skogen spelar en viktig roll för att begrÀnsa Sveriges klimatpÄverkan. Den tar upp mer vÀxthusgaser Àn den slÀpper ut och bidrar ocksÄ med förnyelsebara rÄvaror som kan ersÀtta fossila brÀnslen och material.[2]
Det Àr mycket skogen ska ge oss. Som samhÀlle vill vi anvÀnda naturresursen skog för att ge mÀnniskor vÀlfÀrd, och bevara skogens vÀxt- och djurliv, dess mark och vatten, rekreationsvÀrden och vÄrt kulturarv. Numera stÄr samhÀllet och skogsbruket inför utmaningar som Àr globala till sin karaktÀr. Som anpassning till klimatförÀndringar, urbanisering och förÀndrade ekonomiska mönster.[1]
Samtidigt kan skogen vara en del av lösningen pÄ dessa utmaningar. Den förnybara skogsrÄvaran kan ersÀtta fossil rÄvara som olja för energi och för en mÀngd olika produkter och hjÀlpa oss att stÀlla om till ett fossilfritt och kretsloppsbaserat samhÀlle. Med trÀ som material kan vi bygga hÄllbart och klimatsmart. Skogen kan ge mÀnniskor möjlighet att fortsÀtta att bo och verka pÄ landsbygden och bidra till landets ekonomi.[1] MÄnga skogsinstitut anvÀnder sig av olika former av hÄllbart skogsbruk och mÄnga beprövade metoder för dessa finns tillgÀngliga.
De skogsprinciper som togs fram vid Rio-konferensen Är 1992 fÄngade den allmÀnna internationella förstÄelsen för hÄllbart skogsbruk vid den tidpunkten. Sedan dess har man utvecklat forumet UNFF samt ett antal kriterier och indikatorer för att utvÀrdera hur bra det hÄllbara skogsbruket fungerar.
Definition
[redigera | redigera wikitext]FAO (Food and Agriculture Organization) definierar hÄllbart skogsbruk som:
- Förvaltning och utnyttjande av skog pÄ ett sÀtt som bevarar biodiversiteten, produktionen, skogens förmÄga att förnya sig, vitalitet och dess förmÄga att bistÄ nu och i framtiden med viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner bÄde pÄ lokala, nationella och globala nivÄer och pÄ ett sÀtt som inte skadar andra ekosystem.
För skogsÀgaren betyder det att en skogsvÄrdplan bör byggas upp som omfattar de stridande ekonomiska behoven och ekologiska vÀrden.
Ekosystemförvaltning
[redigera | redigera wikitext]Ekosystemförvaltningen har varit med i den dagliga agendan sedan biodiversitetskonventionen sedan 1995. Riokonventionens definition av ekosystemförvaltning och regelgrunder för hur de anvÀnds uppgjordes under ett expertmöte pÄ Malawi 1995, kÀnda som Malawi regelgrunderna.
Definitionen, 12 regler och 5 hĂ€nvisningar för âtillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttâ antogs ocksĂ„ av medlemmarna Ă„r 2000.
Ekosystemförvaltningen Àr en strategi för förvaltningen av land, skog och vatten samt deras livsmiljö. Det hÀr skall ge upphov till en balans mellan de tre mÄlsÀttningarna för konventionen. Ekosystemförvaltningen baserar sig pÄ tekniska metoder för att fokusera pÄ nivÄn av biologiska organismer, som innefattar de viktigaste strukturerna, processerna, funktionerna och samspel mellan organismerna och naturen. Det ser mÀnniskan, med sin kulturella mÄngfald, som en central del av ekosystemet.
HÄllbart skogsbruk uppmÀrksammades vid ett ytterligare möte som uppföljning av Riokonventionen 1995. De tvÄ tankesÀtten, ekosystemförvalningen och hÄllbart skogsbruk, vill fÄ fram en tankesÀtt om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt skogsbruk som har fördelar för bÄde nuvarande och kommande generationer. I Europa har MCPFE och PEBLDS (Pan-European Biological and Landsscape Diversity Strategy) överenskommit om hÄllbart skogsbruk och dess sammansÀttning med ekosystemförvaltningen 2006.
Typer av hÄllbart skogsbruk
[redigera | redigera wikitext]Flera olika begrepp anvĂ€nds för att mer i detalj beskriva hĂ„llbart skogsbruk. Man talar om naturnĂ€ra, naturenligt och ekologiskt skogsbruk. Det finns gradskillnader mellan hur skogsbruk fĂ„r bedrivas enligt de olika begreppen men gemensamt för dem Ă€r att de ingrepp som görs i skogen ska pĂ„verka skogens naturliga utveckling sĂ„ lite som möjligt. Man försöker efterlikna skogens naturliga dynamik och i huvudsak bara gallra. Föryngring ska i huvudsak ske naturligt. Mindreâ luckorâ (max 0,25 ha) fĂ„r dock öppnas i skogen för att gynna ljuskrĂ€vande trĂ€dslag. En viss andel av trĂ€den lĂ€mnas som evighetstrĂ€d och relativt stor andel av arealen lĂ€mnas för fri utveckling som referensomrĂ„den.
à tgÀrder som uppfattas som artificiella ska undvikas, exempelvis introduktion av frÀmmande trÀdslag, gödsling, kraftig markpÄverkan, kalhuggning, osv. De gallringar som görs bör dessutom inte vara sÄ hÄrda att de markant förÀndrar hur skogen hade utvecklats utan gallring. DÀrmed finns det i konceptet naturnÀra skogsbruk inga fasta kriterier för hur olika skogsbestÄnd bör se ut eller utvecklas över tiden. [3]
I Sverige introducerades en bit in pĂ„ 2000-talet den sĂ„ kallade LĂŒbeckmodellen, en modifierad variant av naturnĂ€ra skogsbruk som byggde pĂ„ idĂ©er som började utvecklas av Lutz FĂ€hser i staden LĂŒbeck i mitten av 1990-talet.[4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Begreppet naturnĂ€ra skogsbruk (tyska "naturnahe Waldwirtschaft") hĂ€rstammar frĂ„n andra hĂ€lften av 1800-talet i Tyskland[5], och vidareutvecklades av bl.a. Möller[6] med begreppet âDauerwaldâ, som ungefĂ€r kan översĂ€ttas med evig eller kontinuerlig skog, för att i modern tid utvecklas av bland annat den europeiska föreningen Pro Silva[7].
Skogscertifiering
[redigera | redigera wikitext]Skogscertifikation kan anvÀndas för att skapa en god standard för skogsbruket. En sÄdan certifiering ska bekrÀfta att skogarna Àr vÀlskötta enligt detaljerade standarder. De certifieringssystem som anvÀnds Àr FSC och PEFC. FSC Àr mycket omdiskuterat av olika miljöorganisationer, sÄ som Naturskyddsföreningen, FÀltbiologerna, Skyddaskogen och Greenpeace. De visar i sina rapporter hur certifieringen upprepade gÄnger bryts utan att de fÄr nÄgra större konsekvenser för de certifierade skogsÀgarna.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 âHĂ„llbart skogsbrukâ. Skogen. https://www.skogen.se/skogssverige/hallbart-skogsbruk/. LĂ€st 12 maj 2026.
- â âKlimatet och skogenâ. LĂ€st 24 juli 2026.
- â HĂ€usler, A., Scherer-Lorenzen, M. (2002). âNachhaltige Forstwirtschaft in Deutschland im Spiegel des ganzheitlichen Ansatzes der BiodiversitĂ€tskonventionâ. Bundesamt fĂŒr Naturschutz (BfN-Skripten 62).
- â Jentzen, M., Kullgren, E., Karlsson, M.. âLilla skogspraktikan: För lönsam, stabil och vacker skogâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 31 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120131090417/http://www.silvaskog.se/wp-content/uploads/2011/05/Lilla_skogspraktikan_A5_lowres.pdf. LĂ€st 4 mars 2013.
- â Gayer, K (1886). Der gemischte Wald, seine BegrĂŒndung und Pflege, insbesondere die Horst- und Gruppenwirtschaft. Berlin
- â Möller, A (1922). Der Dauerwaldgedanke â Sein Sinn und seine Bedeutung. Springer Verlag, Berlin
- â Pro Silva. âPro Silva Principlesâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 31 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130531155113/http://www.prosilvaeurope.org/. LĂ€st 4 mars 2013.
AllmÀnna kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- âI skuggan av FSCâ. Greenpeace Nordic. Februari 2009. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224100215/http://www.greenpeace.org/sweden/Global/sweden/p2/other/report/2009/i-skuggan-av-fsc.pdf.
- âTrovĂ€rdighet pĂ„ spel â Frivilligheten i skogen fungerar inteâ. Naturskyddsföreningen. 2013. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224114803/http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/2013_rapport_skog_trovardighet_pa_spel.pdf.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
