Hoppa till innehÄllet

Intercity Express

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn InterCityExpress)
För tÄget i Sverige pÄ 1980-talet, se City Express.
Intercity-Express
ICE3-Einfahrt-Dortmund.jpg
Tredje generationens ICE-tÄg (ICE 3) med topphastigheten 330 km/h.
TillverkningsÄr1989 - idag
TillverkareGeneration I: Tyskland Flera olika tyska tillverkare
Generation II:Tyskland Adtranz
Generation III: Tyskland Siemens
OperatörerTyskland Deutsche Bahn
Spanien RENFE
Ryssland RZD
Kina CNR
NederlÀnderna Nederlandse Spoorwegen
Turkiet TĂŒrkiye Cumhuriyeti Devlet Demiryolları
Tekniska fakta
Största tillÄtna hastighet320km/h
Effekt4 000-9 600 kW
DrivmedelEl/Diesel

Intercity Express (mest kĂ€nt som ICE) Ă€r ett system med snabbtĂ„g som frĂ€mst finns i Tyskland. ICE körs Ă€ven till destinationer i Österrike, Danmark, Frankrike, Belgien, Schweiz och NederlĂ€nderna. ICE Ă€r den högsta tĂ„gklassen pĂ„ de tyska jĂ€rnvĂ€garna och Deutsche Bahns (DB) flaggskepp. Det finns per juni 2022 totalt 367 tĂ„gsĂ€tt i bruk. ICE Ă€r den högsta kategorin i Deutsche Bahns biljettsystem. TĂ„gen kan köra upp till 320 km/h. De marknadsförs ocksĂ„ av DB som ett alternativ till flyget.

ICE kör inte bara inom Tyskland utan Ă€ven i vissa av Tysklands grannlĂ€nder. Det finns till exempel linjer som körs med ICE 1-tĂ„g till Basel och ZĂŒrich. ICE 3-tĂ„g Ă„ker till Liege och Bryssel, och i lĂ€gre hastigheter Ă€ven till Amsterdam. Den 10 juni 2007 öppnades en ny linje mellan Frankfurt/Stuttgart och Paris som anvĂ€nds av ICE och TGV-tĂ„g. ICE-tĂ„g till London via kanaltunneln planerades ocksĂ„ 2018, men DB vĂ€ntar pĂ„ sina Velaro D-tĂ„g innan de börjar köra pĂ„ rutten. 2013 fick DB sitt certifikat för att fĂ„ köra genom tunneln. ICE T kör ocksĂ„ till Wien.

Det spanska tĂ„gbolaget RENFE kör ocksĂ„ tĂ„g baserade pĂ„ ICE 3 (Siemens Velaro) som heter AVE klass 103 som fĂ„r köra i hastigheter upp till 350 km/h. Bredare versioner bestĂ€lldes ocksĂ„ av Kina för linjen mellan Beijing och Tianjin. Även Ryssland bestĂ€llde tĂ„g för linjerna Moskva-Sankt Petersburg och Moskva- Nizhny Novgorod.

Deutsche Bundesbahn pÄbörjade flera tester Är 1985 med testtÄget ICE-V. TÄget anvÀndes för uppvisningar och höghastighetstester. TÄget satte ett nytt vÀrldsrekord den 1 maj 1988 dÄ det nÄdde en hastighet av 406,9 km/h. TÄget togs ur bruk 1996 och ersattes med ett nytt testtÄg som hette ICES.

Efter lÄnga diskussioner mellan Bundesbahn och Transportministeriet angÄende tÄgens utrustning, lÀngd och bredd och antalet tÄgsÀtt som krÀvdes, bestÀlldes de första 41 tÄgen 1988. BestÀllningen utökades till 60 tÄg Är 1991 för den tyska Äterföreningen. Alla tÄg kunde dock inte levereras i tid. ICE-nÀtverket invigdes officiellt den 29 maj 1991 nÀr flera fordon samlades frÄn olika hÄll pÄ den nybyggda stationen Kassel-Wilhelmshöhe.

Huvudartikel: ICE 1

ICE 1 Àr den första generationen ICE-tÄg och Àven det lÀngsta. Normalt Àr uppemot 12 mellanvagnar inkopplade i tÄgsÀttet och i varje Ànde finns en drivenhet. TÄget Àr dock konstruerat för att ha uppemot 14 mellanvagnar. Mellanvagnarna Àr av samma lÀngd som normala tyska personvagnar, det vill sÀga 26,4 meter.

Till att börja med bestÀlldes 41 stycken ICE 1-sÀtt, men senare utökades ordern till 60 stycken tÄgsÀtt. Kravspecifikationen för vagnarna började DB att ta fram under maj 1986 och under december samma Är började vagnarna att utvecklas. Första provkörningen av ICE 1 Àgde rum under 1990 och 1991 sattes de i trafik. Detta kan jÀmföras med nÄgra andra snabbtÄg:

  • japanska Shinkansen-tĂ„g i trafik oktober 1964
  • franska TGV 1981
  • X 2000 i Sverige i trafik 1990

Mellanvagnarna Àr, till skillnad mot tidigare tyska vagnar, utförda i lÀttmetall. Trots detta Àr ICE-vagnarna tunga; tomvikten ligger för en andra klass-vagn kring 52 ton. InvÀndigt gÄr tonerna i ljusblÄtt och vitt, och Àven i andra klass anvÀnds heltÀckningsmattor pÄ golven. LjudnivÄn invÀndigt anses som lÄg men Àr högre Àn i svenska X2000.

Drivenheterna Àr fyraxliga och vÀger nÀstan 80 ton per styck (likt svenska Rc-lok).

Vagnboggierna Àr konstruerade för 280 (300) km/h. DÀrför har de, till skillnad mot boggierna pÄ vanliga vagnar, hela 4 bromsskivor per hjulaxel istÀllet för 2. TÄgsÀttet accelererar frÄn stillastÄende till 200 km/h pÄ 3 min och 20 sekunder. FrÄn 0 till 250 km/h tar det dock 6 minuter och 20 sekunder. Vid nödbromsning frÄn 250 km/h till stillastÄende Àr strÀckan cirka 2 300 meter. Ett tÄgsÀtt kostade cirka 306 mkr (prisnivÄ 2006), motsvarande cirka 25,5 mkr per vagn.

Den andra generationen ICE-tĂ„g Ă€r betydligt kortare Ă€n den första; endast 7 stycken vagnar Ă€r inkopplade. Det finns endast en drivenhet och i andra Ă€nden Ă€r en manövervagn inkopplad likt X 2000 i Sverige. ICE 2 levererades under perioden 1996–1998. De första tĂ„gen sattes i trafik under 1996. Under 1997 började tĂ„gen att anvĂ€ndas pĂ„ linjerna Berlin–Köln samt Berlin–Bremen. Totalt bestĂ€lldes 44 stycken ICE 2-tĂ„gsĂ€tt. Sittkomforten i ICE 2-tĂ„gen Ă€r nĂ„got lĂ€gre Ă€n i ICE 1 dĂ„ stolavstĂ„ndet i 2 klass har minskats frĂ„n 102 cm till endast 96 cm. Boggikonstruktion för vagnarna Ă€r frĂ„n Österrike (Simmering-Graz-Pauker|SGP). Boggin Ă€r luftfjĂ€drad. Ett tĂ„gsĂ€tt kostade cirka 184 mkr (prisnivĂ„ 2006), motsvarande cirka 26,3 mkr per vagn.

Huvudartikel: ICE 3

Den tredje generationen ICE-tÄg Àr, till skillnad mot ICE 1 och ICE 2, ett motorvagnstÄg med drivningarna fördelade i tÄgsÀttet, istÀllet för separat drivenhet. Varje tÄgsÀtt bestÄr av 8 stycken enheter och hela tÄgsÀttet Àr cirka 200 meter lÄngt (det vill sÀga precis samma lÀngd som den första generationen TGV-PSE-tÄg eller brittiska IC 125). Endast 4 av tÄgets 8 enheter Àr motorvagnar med drivande hjulaxlar, resten Àr vanliga slÀpvagnar (om Àn med mycket elutrustning ombord för framdrivningen).

Tre versioner finns;

  • littera 403: kontaktledningsspĂ€nningen 15 kV (spĂ€nning i Tyskland, Norge, Sverige, Schweiz och Österrike)
  • littera 406: 4 st kontaktledningsspĂ€nningar (25, 15, 3 och 1,5 kV, det vill sĂ€ga i princip "hela Europa med normalspĂ„rsnĂ€t", fast restriktionerna Ă€r i praktiken mĂ„nga).
  • littera 407: Bredare, tystare och energisnĂ„lare Ă€n littera 406.

Topphastigheten vid kontaktledningsspĂ€nningen 25 och 15 kV Ă€r 330 km/h. TĂ„gen gĂ„r i 320 km/h pĂ„ den franska linjen Paris–Strasbourg och i 300 km/h pĂ„ tvĂ„ tyska linjer, NĂŒrnberg–Ingolstadt och Köln–Frankfurt.

Vagnenheterna Ă€r kraftigt förkortade jĂ€mfört med tidigare ICE-tĂ„g; frĂ„n 26,40 meter till endast 24,78 meter. LikasĂ„ Ă€r vagnkorgen minskad i sidled, frĂ„n 302 cm till endast 295 cm (smalare sĂ€ten, sĂ€mre komfort). Samma boggietyp tillverkad i Österrike som finns pĂ„ ICE 2 valdes Ă€ven för ICE 3 (SGP). Konstruktionen modifierades dock nĂ„got.

EnspĂ€nningsversionen (littera 403) har en tomvikt kring 409 ton, vilket motsvarar i genomsnitt cirka 50 ton per vagn. Den lĂ€gre axellasten, i och med att drivningarna Ă€r fördelade i tĂ„gsĂ€ttet, tillĂ„ter tĂ„gen gĂ„ pĂ„ franska höghastighetsbanor. De kan ocksĂ„ gĂ„ pĂ„ banan Köln–Frankfurt som har 4 % lutningar, vilket Ă€r svĂ„rt med andra tĂ„g. Den specifika (kontinuerliga) effekten Ă€r 18,1 kW/t.

Ett tÄgsÀtt för ett strömsystem kostade 233 mkr och ett tÄgsÀtt för flera strömsystem 244 mkr (prisnivÄ 2006), motsvarande cirka 29,1-30,5 mkr per vagn.

Huvudartikel: ICE T

ICE-T Àr ett nÄgot lÄngsammare tyskt fjÀrrtÄg och finns i tvÄ versioner; littera 411 (7 enheter) och littera 415 (5 enheter). Liksom ICE 3 Àr ICE-T ett motorvagnstÄg men sth Àr "endast" 230 km/h. För att kunna öka kurvhastigheterna nÄgot har tÄgsÀttet utrustats med italienska boggier (modell Pendolino) som medger att tÄgets vagnkorg kan luta i kurvorna. TÄget Àr avsett för Àldre mer kurviga banor.

Totalt bestÀlldes 76 stycken ICE-T-tÄg, och tÄgtypen sattes i trafik under 1999.

Liksom hos ICE 3 Àr ICE-T-tÄgets vagnar betydligt mindre Àn konventionella vagnar, bÄde i sid- och lÀngsled. Tomvikten per vagnenhet ligger i genomsnitt kring 50 ton och ett 5-vagnarssÀtt har den maximala, kontinuerliga effekten 3 000 kW (det vill sÀga cirka 600 kW per vagn).

ICE-T-tĂ„gen sattes i trafik pĂ„ linjen ZĂŒrich-Stuttgart under 1999, pĂ„ linjen Frankfurt am Main-Dresden under 2000 samt strĂ€ckan Berlin-MĂŒnchen.

Även en dieseldriven ICE-variant med benĂ€mningen ICE-VT (dĂ€r VT stĂ„r för Verbrennungstriebwagen, förbrĂ€nningsmotorvagn) anvĂ€nds. TĂ„gsĂ€ttet kallas Ă€ven för ICE-TD (TD=Tilting-Diesel). TĂ„gsĂ€ttet Ă€r 4 enheter lĂ„ngt och har littera 605. TĂ„gsĂ€ttet drivs av fyra stycken amerikanska Cummins-dieselar (modifierade lastbilsmotorer) som via en elektrisk transmission driver hjulen. Antalet sittplatser Ă€r 189 stycken.

TÄget har en effekt av 1 700 kW vid rÀlsen och bruttovikten Àr cirka 232 ton, motsvarande en specifik effekt av 7,3 kW/t (ungefÀr som en svensk Y1). Total cylindervolym Àr 76 liter (19 liter per motor). TÄgets topphastighet Àr 200 km/h, det vill sÀga betydligt lÀgre Àn övriga ICE-tÄg.

TĂ„gsĂ€ttet har anvĂ€nts pĂ„ linjerna MĂŒnchen–ZĂŒrich och Dresden–NĂŒrnberg. De gĂ„r Ă€ven som extratĂ„g Hamburg–Köln. FrĂ„n 2008 Ă€ven pĂ„ linjerna Berlin–Hamburg–Köpenhamn och Berlin–Hamburg–Århus. Det har genomförts betydande teknisk utveckling med till exempel signalsystem för att passa danska krav. Danmark har brist pĂ„ fjĂ€rrtĂ„g eftersom leveransen av nya tĂ„g av typen IC4 Ă€r gravt försenat, sĂ„ att fler exemplar, upp till 13 st[1] (av 20 tillverkade) ska anvĂ€ndas för Danmark-Tysklandstrafiken, vilket frigör en del andra tĂ„g.

TÄget har anvÀnts ganska lite eftersom de Àr dyra i drift. DB mÄste betala full dieselskatt för brÀnslet, medan eltÄgen drivs av el producerad med kolkraft med mycket lÀgre skatt. PÄ flera linjer dÀr ICE-VT anvÀnts har man övergÄtt till Àldre dieseltÄg med mindre motorer. I Danmark Àr diesel för tÄg billigare och tÄgen Tyskland-Danmark kan tanka dÀr.

Varje tÄgsÀtt kostar cirka 80 mkr (prisnivÄ 2006), vilket innebÀr cirka 20 mkr per vagn.

DB tecknade under maj 2011 ett nytt kontrakt med Siemens för leverans av en ny generation fjÀrrtÄg, benÀmnt ICx. TÄgen berÀknas levereras under perioden 2016-2030. Totalt skall 220 stycken tÄgsÀtt levereras, men "endast" 130 tÄgsÀtt Àr Ànnu bestÀllda. Totalt kommer de 220 tÄgsÀtten att kosta cirka 55 miljarder kronor.

TvÄ typer av tÄgsÀtt planeras; dels ett 7-vagnars tÄgsÀtt och dels ett 10-vagnars tÄgsÀtt. Det förra kommer att ha 3 motorvagnar och 4 slÀpvagnar. 10-vagnarstÄget kommer att ha 5 motorvagnar och 5 slÀpvagnar. JÀmfört med tidigare tyska vagnar blir mellanvagnarna extremt lÄnga med lÀngden 27,90 meter (normalt 26,40 meter). Korgbredden blir dock endast 285 cm (men ingenting hindrar givetvis att den kan breddas avsevÀrt, vid bestÀllning av andra lÀnder). Den första och andra generationen ICE-tÄg med korgbredden 302 cm Àr sÄledes ett minne blott, till förtret för passagerarna (trÄngt i sidled, ungefÀr som för en svensk Y1:a).

7-vagnarstÄgen skall frÀmst ersÀtta dagens IC/EC-tÄg (Intercity och Eurocity) medan 10-vagnarstÄgen skall ersÀtta dagens ICE-1- och ICE-2-tÄg. Axellasten blir maximal 18,0 ton, vilket Àr nÄgot lÀgre Àn dagens lokdragna ICE-tÄg.

Precis som för tidigare IC- och ICE-tÄg placerade DB ordern för de nya ICx-tÄgen hos den nationella jÀrnvÀgsindustrin men unikt Àr att DB den hÀr gÄngen inte tÀnker betala för utvecklingsarbetet dÄ detta kommer att ingÄ i priset.

ICE-tÄg, operatörer i Tyskland

[redigera | redigera wikitext]
Gen. Beteckning Antal sÀten [pl] Korgbredd [cm] Konfig sÀten 2 kl SÀtesavstÄnd 2 kl [cm] Klimatanl. Sth [km/h] Lös [mm][2] Tomvikt [t] Antal vagnenh. [st] Max. kont. eff. [kW] Antal axlar [st] Max uppnÄdd hastig. [km/h] Lev
ICE-V drivenhet: 410 vagn: 810 85 293 cm 2 + 2 99 cm ja 350 114 640 298,6 3 7 280 20 406 1985
ICE 1 drivenhet: 401 vagn:xxxx 645 302 2 + 2 102 ja 280 (300) 357 920 779,8 12 (14) 9 600 56 310 1991
ICE 2 drivenhet: 402 392 302 2 + 2 xxx ja 280 205 360 418,0 7 4 800 32 310 1996
ICE 3 403 alt 406 415 295 2 + 2 xxxxxx ja 330 200 320 409 alt 435 8 8 000 32 368 2000
ICE-T 411 alt 415 357 alt 250 285 2 + 2 xxx ja 200 184 400 alt 132 600 366 alt 273 7 alt 5 3 000 alt 4 000 28 alt 20 253 1999
ICE-TD 605 189-195 284 2 + 2 95 ja 200 106 700 --- 4 1 700 16 219 2001
ICx --- --- 285 2 + 2 xxx ja 230 196 700 --- 7 (4 950) 28 --- (2016)
ICx --- --- 285 2 + 2 xxx ja 250 279 000 --- 10 (8 250) 40 --- (2016)

ICE-tÄg, operatörer utanför Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Dessa tÄg Àr modifierade ICE-tÄg.

BenÀmning Beteckning Antal sÀten. [st] Korgbredd [cm] Konfig sÀten SÀtesavstÄnd [cm] KlimatanlÀggning Sth [km/h] Lös [mm][2] Tomvikt [t] Antal vagnenh. [st] Max. kont. eff. [kW] Antal axlar [st] Max uppnÄdd hastig. [km/h] Lev
Sapsan xxxxxx 604 xxxxxx xxxxxx xxxxx ja 250 xxxxx 10 8 000 32 350 2008
AVE S-103 404 xxxxxx xxxxxxx xxxxxxxxxxx ja 350 xxx xxx xxx 8 8 800 32 350 2007
Velaro CRH-3 601 xxx cm xx + x xxx cm ja 300 xxx xxx xxx t 8 8 800 32 325 2008
  1. ↑ http://www.dsb.dk/Om-DSB/Presse/Pressemeddelelser/DSB-skaffer-nye-tog-til-sjallandske-pendlere/ DSB skaffer nye tog til sjéllandske pendlere
  2. 1 2 Oklart om lÀngden avser över stötytor eller vagnkorg

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]