NĂ„t
NÄt Àr springan mellan plankorna i ett fartygs trÀdÀck eller i trÀskrov.[1]
NÄt Àr en smal kilformad springa som hyvlas upp mellan plankorna exempelvis nÀr man bygger kravellbyggda trÀbÄtar och trÀfartyg. Skrovet bestÄr av bÄde konkava och konvexa linjer, spanten och spantkurvan Àr inte densamma över hela skrovets lÀngd. Med en smygvinkel tas en lÀmplig vinkel, till exempel 3 grader, som avsÀttes pÄ bordens kanter, över- som underkanter, pÄ alla spanten. Om man har en bordtjocklek pÄ 50 mm erhÄlls en nÄt pÄ 6 mm i nÄtens utsida mellan tvÄ bordgÄngar, samt att bordets insida ligger an mot nÀstkommande bord. NÄten drevas (det vill sÀga fylls med tÀtningsmaterial) innan bÄten sjösÀtts.
Vid det moderna bÄtbyggeri som vÀxte fram i början av 1900-talet vid tillverkning av nöjesseglare slopade man det tidskrÀvande med att dreva bordlÀggningen. De bÄtar som byggdes med tunn bordlÀggning, till exempel skÀrgÄrdskryssare med flera, erhöll en tÀt nÄt pÄ grund av att man började anvÀnda torkat virke till bordlÀggningen. BordlÀggningen förblev tÀt nÀr bÄten lÄg i vatten pÄ grund av att trÀ svÀller av fukt. Senare kunde man anvÀnda vattenfasta lim av olika kvalitet för att erhÄlla en limmad nÄt.
- NÄt förekommer Àven pÄ liknande sÀtt som en fog i trÀgolv, mellan plankorna, dÀr den fÀrdiga ytan populÀrt benÀmns skeppsgolv.
- NÄt kan Àven vara mellanrummet mellan stockarna i timmerhus, dÀr man förr i tiden tÀtade med mossa.
- Inom snickeri, allmÀnt de kantytor som ligger mot varandra vid limning av olika alster.
