Hoppa till innehållet

Ä

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om ”Svenska Ä”. För ”Danska Ä”, se Æ.
Ää Ää
Ursprung
Latinsktae (a + e)
Diakritiskta + e (aͤ) → a + ¨ (ä)
VarianterAͤ
Tillhör
Besläktade bokstäver i andra alfabet
LatinsktÆ, A, E
Runor
Tekniskt
Morse            
ISO/IEC 8859-1Ä:196 / ä:228
UnicodeÄ:U+00C4 / ä:U+00E4
Bokstavering
SvenskaÄrlig
NATOAlfa-Echo

Ä (gemen: ä), tidigare Aͤ (gemen: aͤ), är en bokstav i det svenska och finska alfabetet med flera (svenskt uttal: [æː]ⓘ, [ɛː]ⓘ), och i flera språk en tilläggsbokstav till, eller modifiering av bokstaven a i, det latinska alfabetet.

Uttal och användning

[redigera | redigera wikitext]

Ä är den tjugoåttonde bokstaven i det svenska och finska alfabetet. Ä finns också i tyskan, estniskan, võru, turkmeniskan, slovakiskan och liviskan men har inte status som egen bokstav i tyska.

Ä uttalas på svenska [æ] då det direkt föregår ett r, annars [ɛ] (regionala variationer förekommer).

Bokstaven Ä i textning.

I handskrift kan ä ibland likna ā eller ã. Se även exemplen på versalt och gement ä i svensk skrivstil:

Det finns andra bokstäver med motsvarande uttal i fler språk:

  1. Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB är Ä signum för tidningar, se SAB:Ä.
Utvecklingen från ae via aͤ till ä i olika typsnitt.

Bokstaven Ä var i den fornsvenska skriften en ligatur (en sammanskrivning) av A och E, se Æ, vilken fortfarande används i dansknorska alfabetet bland annat. Detta förändrades i samband med boktryckarkonsten. Gustav Vasas bibel från 1541 var en översättning av den tyska bibeln och var det första tryckta verk som nådde större spridning i Sverige. I den använde man tyska Ä (A med trema) istället för svenska Æ, vilket kom att sprida varianten.

Ä i frakturskrift.
Anfang med bokstaven Ä i Blå oktober.

Under 1500-talet började man även skriva bokstaven som ett A med ett litet e ovanför, Aͤ respektive aͤ. Senare under de första decennierna av 1700-talet kom Ä med trema att bli normen. Detta fördes sedan vidare till Finland genom det svenska alfabetet och den finska översättning av bibeln.

I början av 1900-talet fanns krafter som ville byta ut bokstaven E mot Ä i vissa ord för att stavningen skulle motsvara uttalet: Pär, modärn osv.

I datorer lagras Ä med kodpunkten U+00C4 och ä med kodpunkten U+00E4. Vilka värden, eller rättare oktettsekvenser, som används för att representera dessa kodpunkter varierar beroende på vilken kodning som används, om Ä alls kan representeras.

I äldre (fram till sent 1980-tal) svenska dataprogram användes ofta ISO/IEC 646, svensk variant, och där användes 91 (decimalt) för Ä och 123 (decimalt) för ä. De nationella varianterna av ISO/IEC 646, är dock mycket föråldrade och används knappast alls längre. De har ersatts av nyare kodningar, till exempel Latin-1, Latin-9, och numera allt oftare UTF-8 och UTF-16.