Hoppa till innehÄllet

Allan Larsson

FrÄn Wikipedia
Allan Larsson

Allan Larsson, Gotland 2018.

Tid i befattningen
27 februari 1990–4 oktober 1991
Statsminister Ingvar Carlsson
FöretrÀdare Odd Engström (t.f)
EftertrÀdare Anne Wibble

Född Yngve Allan Gillis Larsson
3 april 1938 (88 Är)
Bredaryd, Sverige
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Maka Carina Fredén Larsson
Barn Fyra barn
Webbplats Officiell webbplats

Yngve Allan Gillis Larsson, född 3 april 1938 i Bredaryds församling i Jönköpings lĂ€n,[1] Ă€r en svensk journalist, fackföreningsman, politiker (socialdemokrat) och Ă€mbetsman. 1983–1990 var han generaldirektör för Arbetsmarknadsstyrelsen och 1990–1991 Sveriges finansminister, 1991–1995 riksdagsledamot, 1995–2000 generaldirektör i Europeiska kommissionen och 2000–2005 ordförande i Sveriges Television.[2]

Tidiga Är

[redigera | redigera wikitext]
Allan Larsson (höger) och Mats Fagerström (vÀnster) frÄgar ut SIDA:s generaldirektör Ernst Michanek (mitten), 1969.

Allan Larsson studerade vid Lunds universitet och Stockholms högskola men tog aldrig nĂ„gon examen.[3] Parallellt med studierna arbetade han som journalist pĂ„ tidningen Arbetet och som utredningssekreterare pĂ„ Svenska metallindustriarbetareförbundet 1963–1964. Larsson Ă„tergick sedan till journalistiken och blev journalist först pĂ„ Aftonbladet 1964–1965, Dagens Nyheter 1966–1967 och dĂ€refter pĂ„ televisionen inom Sveriges Radio 1969–1971 (en av de sĂ„ kallade Bröderna Surf).

Politisk karriÀr

[redigera | redigera wikitext]

VĂ€gen till Regeringskansliet

[redigera | redigera wikitext]

Åren 1967–1969 arbetade han i StatsrĂ„dsberedningen och ingick i Tage Erlanders stab av politiska medarbetare.[4] 1971 Ă„tergick han till Svenska metallindustriarbetareförbundet som utredningschef. Han författade dĂ€r en av de motioner till LO-kongressen Ă„r 1971 som ledde fram till förslaget om löntagarfonder Ă„r 1974.

Larsson utsÄgs 1974 till statssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet under Ingemund Bengtsson och ledde arbetet i departementet med de arbetsrÀttsliga reformerna, bland annat MedbestÀmmandelagen. Efter regeringsskiftet 1976 Ätergick han pÄ nytt till Metall och fungerade som löntagarkonsult i etableringen av SSAB.

Han utsÄgs 1979 till chefredaktör för tidningen Vi. DÀr lanserade han i en ledarartikel ett kooperativt alternativ med individuellt medlemskap i löntagarfonder. Han utsÄgs 1979 till ordförande efter Hjalmar Mehr för den statliga löntagarfondskommittén. Han försökte fÄ till stÄnd en bred uppgörelse, men avgick 1981 efter det att LO och Socialdemokraterna hade sagt nej till hans förslag.[5]

Larsson utsĂ„gs 1983 till generaldirektör och chef för Arbetsmarknadsstyrelsen och ledde moderniseringen av Arbetsmarknadsverket.[6] Han fick 1989 utmĂ€rkelsen Ă„rets ledare för dessa insatser. Han lĂ€mnade uppdraget som chef för Arbetsmarknadsstyrelsen 1989 och tilltrĂ€dde 1990 som chef för den nyinrĂ€ttade Arbetslivsfonden. Kort efter tilltrĂ€det till den befattningen utsĂ„gs han i februari 1990 till finansminister, ett uppdrag som han hade 1990–1991.

Som finansminister blev det Larssons uppgift att hantera en överhettad arbetsmarknad med hög inflation. Han tog initiativet till det som kom att kallas stabiliseringsavtalet[7] och som förhandlades fram av en förhandlingsgrupp under ledning av Bertil Rehnberg. Det började genomföras 1991 och ledde till en snabb nedvĂ€xling av inflationen. Han medverkade ocksĂ„ i genomförandet av den stora skattereformen 1990–1991 och i förberedelserna för svenskt medlemskap i Europeiska unionen.[8]

Han kandiderade i riksdagsvalet 1991 för Socialdemokraterna i Jönköpings lĂ€n. Efter den borgerliga valsegern 1991 var han riksdagsledamot 1991–1995 och partiets talesman i ekonomisk-politiska frĂ„gor fram till hösten 1993.[9] I den egenskapen medverkade han i den stora krisuppgörelsen med regeringen Bildt i september 1992 och i en separat uppgörelse om en bankgaranti senare samma mĂ„nad.[10]

Han var ledamot i styrelsen för Sveriges riksbank 1991–1994. Han utsĂ„gs 1992 av Samak, samarbetskommitten för arbetarrörelsen i Norden, att leda en arbetsgrupp kring ekonomi och sysselsĂ€ttning i EU. I rapporten ”SĂ€tt Europa i arbete” framlades förslag om en aktivare roll för EU nĂ€r det gĂ€ller arbetsmarknad och sysselsĂ€ttning. Han utsĂ„gs dĂ€refter av Europeiska socialdemokratiska partiet till att fortsĂ€tta arbetet pĂ„ EU-nivĂ„.[11]

Fortsatt ÀmbetsmannakarriÀr

[redigera | redigera wikitext]

År 1995 utsĂ„gs han till generaldirektör i Europeiska kommissionen under irlĂ€ndska EU-kommissionĂ€ren PĂĄdraig Flynn med ansvar för arbetsmarknad och sociala frĂ„gor. Som chef för kommissionens generaldirektoratet för sysselsĂ€ttning, socialpolitik och inkludering ledde han det interna arbetet och förberedelserna för den europeiska sysselsĂ€ttningsstrategin som antogs i Luxemburg 1997, och dĂ€refter i det fortsatta genomförandet 1998–2000. Han ingick sedan i den grupp som under Europeiska kommissionens ordförande Romano Prodi förberedde EU:s tillvĂ€xtstrategi inför toppmötet i Lissabon 2000.

Han lÀmnade EU-kommissionen i maj 2000 och utsÄgs dÀrefter till ordförande i styrelsen för Sveriges Television. Som ordförande gjorde Larsson Är 2001 ett uppmÀrksammat utfall mot Maria Curman, nÄgot som senare ledde till hennes avgÄng. Orsaken var dels att Curman Àgt aktier i ett konkurrentföretag, dels att hon enligt Larsson och styrelsen inte gav programdirektören tillrÀckliga befogenheter. Larssons agerande hÀrvidlag urartade till en "skoningslös offentlig avrÀttning".[12] Dessförinnan (Är 2000) hade Larsson agerat för att avskeda programdirektören Mikael Olsson för att han missat att deklarera.[13] Efter detta stÀmde Olsson Sveriges Television, en rÀttsprocess som Olsson vann. Larsson ledde arbetet för rekrytering av Christina Jutterström som ny VD och Leif Jacobsson som programdirektör, sedan den tidigare ledningen hade fÄtt lÀmna sina befattningar. Den nya ledningen tog initiativet till ett genomgripande förÀndringsarbete för att stÀlla om till sÄvÀl digital distribution som digital produktion och frigöra resurser för programverksamheten och för att modernisera programutbudet. Regeringen Persson tilldelade honom professors namn Är 2001.

Larsson utsÄgs av regeringen till ordförande för Lunds universitets styrelse 2004.[14] I denna roll fick han regeringens uppdrag att utreda möjligheterna att lokalisera den europeiska forskningsanlÀggningen, European Spallation Source (ESS), till Lund. Han lÀmnade sitt förslag till regeringen 2005 och fick 2007 av alliansregeringen förnyat uppdrag att leda förhandlingsarbetet med regeringar i Europa för svenskt vÀrdskap för ESS. En uppgörelse trÀffades 2007 med Danmark om delat vÀrdskap för ESS. I maj 2009 trÀffades en uppgörelse med 10 lÀnder om att förlÀgga ESS till Lund med ett Data Management Center i Köpenhamn.

Larsson fick 2010 i uppdrag av Lunds kommun, Region SkĂ„ne och Lunds universitet att leda förhandlingarna med Astra Zeneca om övertagande av företagets forskningsanlĂ€ggning i Lund, sedan företaget beslutat att flytta stora delar av verksamheten till Mölndal. En överenskommelse trĂ€ffades med Peabs grundare och VD, Mats Paulsson, om att bilda en stiftelse med syfte att ta över anlĂ€ggningen och dĂ€r etablera nya verksamheter pĂ„ temat ”hela vĂ€rdekedjan”, det vill sĂ€ga frĂ„n forskning till fĂ€rdiga produkter. Stiftelsen tog Ă„r 2012 genom dotterbolaget Medicon Village över anlĂ€ggningen. Larsson ingick sedan i stiftelsens styrelse 2011–2017.

Internationella uppdrag och övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Larsson har haft ett flertal internationella uppdrag, bland annat som rĂ„dgivare Ă„t Internationella arbetsorganisationen, medlem av FN-chefen Kofi Annans expertpanel om arbetsmarknaden för ungdomar 2001–2003, ledamot av OECD:s rundabordsgrupp för hĂ„llbar utveckling. Han har varit en av EU-kommissionens ordförande JosĂ© Manuel Barrosos personliga rĂ„dgivare i klimat- och energifrĂ„gor 2007–2008. Han har ocksĂ„ varit medlem i en FN-kommission, ”Legal empowerment of the poor”, under ledning av Madeleine Albright och Hernando de Soto Polar. Han utsĂ„gs 2016 till rĂ„dgivare till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i dennes arbete att skapa en Europeiska pelaren för sociala rĂ€ttigheter, ett arbete som ledde fram till en överenskommelse mellan EU:s alla medlemslĂ€nder vid ett toppmöte i Göteborg i november 2017.[15]

Han har pĂ„ senare Ă„r engagerat sig i lokalt utvecklingsarbete pĂ„ Gotland och medverkat i projektarbete med Vamlingbo prĂ€stgĂ„rd, Bergmancentret pĂ„ FĂ„rö, Kultudralen i Visby samt KörsbĂ€rsgĂ„rden i Sundre. Han har varit en av initiativtagarna till Filmbyn i Mariannelund i SmĂ„land, baserad pĂ„ Astrid Lindgrens filmer. I Hammarby Sjöstad i Stockholm har han startat och varit ordförande i innovationsplattformen ElectriCITY Innovation för hĂ„llbar stadsutveckling 2014–2018, Hammarby Sjöstad 2.0.[16]

Han var ordförande i Viable Cities 2017-2021,[17] ett nationellt program för hÄllbar stadsutveckling med Formas, Vinnova och Energimyndigheten som uppdragsgivare. Han var Àven vice ordförande i EU:s Mission Board for Climate Neutral and Smart Cities 2020-2021,[18] ett uppdrag inom ramen för EU:s nya forskningsprogram Horizon Europe.

UtmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges SlĂ€ktforskarförbund: Larsson, Yngve Allan Gillis
  2. ↑ 1938-, Larsson, Allan, (2014). Bryta ny mark. GotlandsBoken. ISBN 9789198149104. OCLC 941398943. https://www.worldcat.org/oclc/941398943. LĂ€st 24 september 2018
  3. ↑ ”Allan Larsson ny ordförande för universitetet”. Sydsvenskan. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181004225932/https://www.sydsvenskan.se/2003-11-27/allan-larsson-ny-ordforande-for-universitetet. LĂ€st 11 oktober 2018.
  4. ↑ Sundling, Janne (30 juni 2009). ”Allan Larsson Ă€r Årets Lobbyist”. ResumĂ©. Arkiverad frĂ„n originalet den 7 november 2011. https://web.archive.org/web/20111107181504/http://www.resume.se/nyheter/2009/06/30/allan-larsson-ar-arets-lob/. LĂ€st 16 september 2010.
  5. ↑ Socialdemokraterna: 'Partistyrelsens protokoll 1981-05-25. Volym: A2A:028
  6. ↑ ”Allan Larsson blir ny ordförande i Lunds universitets styrelse”. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 april 2019. https://web.archive.org/web/20190410074534/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/allan-larsson-blir-ny-ordfoerande-i-lunds-universitets-styrelse-52323. LĂ€st 10 september 2019.
  7. ↑ ”Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1990/91:47 Torsdagen den 10 januari Kl. 10.00”. http://data.riksdagen.se/dokument/GE0947. LĂ€st 10 september 2019.
  8. ↑ Riksdagsförvaltningen. ”Skattepolitik Motion 1991/92:Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skattepolitik_GF02Sk328. LĂ€st 10 september 2019.
  9. ↑ Persson, Ingvar (24 januari 2008). ”Socialdemokratin efter PĂ€r Nuder”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/ledare/a/EolQOG/socialdemokratin-efter-par-nuder. LĂ€st 31 oktober 2026.
  10. ↑ ”Irriterad debatt i riksdagen. Allan Larsson manar Wibble att skapa rĂ€ttning i leden om krisuppgörelsen”. Dagens Nyheter. 15 oktober 1992. https://www.dn.se/arkiv/politik/irriterad-debatt-i-riksdagen-allan-larsson-manar-wibble-att-skapa-rattning-i-leden-om/. LĂ€st 10 september 2019.
  11. ↑ Allan., Larsson, (2015). Min europeiska resa.. Gotlandsboken AB. ISBN 9789198149142. OCLC 942945405. https://www.worldcat.org/oclc/942945405. LĂ€st 24 september 2018
  12. ↑ ”Det urartade till skoningslös offentlig avrĂ€ttning”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22033.ab. LĂ€st 11 oktober 2018.
  13. ↑ ”Turbulens i TV-huset - Eskilstuna”. folket.se. 24 maj 2012. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204737/http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.172649?m=print. LĂ€st 11 oktober 2018.
  14. ↑ Kleja, Monica (6 mars 2007). ”Allan Larsson blir Barrosos rĂ„dgivare”. Ny Teknik. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150710020646/http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article42780.ece. LĂ€st 16 september 2010.
  15. ↑ HaglundRedaktör, Fredrik (20 januari 2016). ”Svensk blir EU-rĂ„dgivare”. Nyhetssajten Europaportalen. https://www.europaportalen.se/2016/01/svensk-blir-eu-radgivare. LĂ€st 10 september 2019.
  16. ↑ ”Om oss – Hammarby Sjöstad 2.0”. hammarbysjostad20.se. http://hammarbysjostad20.se/om-oss/. LĂ€st 24 september 2018.
  17. ↑ ”Programstyrelse | Viable Cities”. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 september 2019. https://web.archive.org/web/20190902023407/http://viablecities.com/programstyrelse/. LĂ€st 10 september 2019.
  18. ↑ ”European Commission names board members for Horizon Europe missions” (pĂ„ engelska). EURAXESS. 2 augusti 2019. https://euraxess.ec.europa.eu/worldwide/asean/european-commission-names-board-members-horizon-europe-missions. LĂ€st 10 september 2019.
  19. ↑ ”HedersutmĂ€rkelse till ESS-personer”. https://www.lifesciencesweden.se/article/view/472340/hedersutmarkelse_till_esspersoner. LĂ€st 6 juni 2021.
  20. ↑ Ӂrets Lundensare! – Grandiosa SĂ€llskapet” (pĂ„ amerikansk engelska). http://www.grandios.nu/arets-lundensare/. LĂ€st 6 juni 2021.
  21. ↑ ”Rektorsbrev 1 juni”. https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-1-juni. LĂ€st 6 juni 2021.
  22. ↑ ”Allan Larsson Årets EuropĂ© 2021”. Svenska Europarörelsen. 1 april 2021. https://svenskaeuroparorelsen.se/2021/04/01/allan-larsson-arets-europe-2021/. LĂ€st 6 juni 2021.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
Politiska uppdrag
FöretrÀddes av
Kjell-Olof Feldt
 Sveriges finansminister
1990–1991
EftertrÀddes av
Anne Wibble