Ray of Light Àr det sjunde studioalbumet av den amerikanska popartisten Madonna, utgivet den 3 mars 1998 pÄ Maverick Records. Albumet spelades in efter att Madonna hade fött dottern Lourdes (som besjungs i lÄten "Little Star"), under produktion av Babyface, Patrick Leonard och engelsmannen William Orbit. Efter misslyckade inspelningar med Babyface och Leonard fortsatte Madonna med Orbit, som tog hennes sound i en ny riktning. Inspelningen höll pÄ i fyra mÄnader och kantades av tekniska problem med Pro Tools som Orbit förde sina arrangemang genom. Detta samt frÄnvaron av livemusiker förlÀngde processen.
Musikaliskt sett Àr albumet en pop- och danceskiva men prÀglas av ett elektroniskt sound som skiljer det frÄn tidigare material. SpÄr av flera olika musikgenrer Äterfinns, bland annat techno, triphop, drum and bass, ambient, rock och klassisk musik. PÄ albumet sjunger Madonna i ett större omfÄng och med en fylligare ton. Albumet har Àven vissa orientaliska drag, som ett resultat av hennes konversion till kabbala, hennes studier i hinduism och buddhism, sÄvÀl som hennes dagliga yogatrÀning; lÄtar som "Sky Fits Heaven" och "Shanti/Ashtangi" Àr exempel frÄn dessa aktiviteter.
Efter utgivningen av samlingsalbumet Something to Remember (1995) började Madonna ta sÄnglektioner i förberedelse för sin roll i filmen Evita (1996). Samma Är fick hon dottern Lourdes. Dessa incidenter ledde till en period av introspektion. "Det var en stor katalys för mig. Det fick mig att söka efter svar pÄ frÄgor jag aldrig hade till mig sjÀlv tidigare." berÀttade hon i en intervju med tidningen Q 2002.[2] Under samma period anslöt hon sig till kabbala och började studera hinduism och yoga, vilket hjÀlpte henne att "kliva ut ur [mig sjÀlv] och se vÀrlden frÄn ett annorlunda perspektiv".[2] En annan pÄverkande faktor för albumet var sÄnglektionerna Madonna tog inför Evita. Madonna kÀnde att det fanns en "hel bit" av hennes röst som hon tidigare aldrig hade anvÀnt och bestÀmde sig för att göra det pÄ detta album.[2] Vid maj 1997 hade Madonna börjat skriva lÄtar för Ray of Light. Till en början fortsatte hon samarbetet med Babyface, som hade varit delaktig i hennes förra album Bedtime Stories. De tvÄ skrev ett par lÄtar tillsammans innan Madonna beslöt sig för att samarbetet inte gick i den musikala riktning som hon ville för albumet. Enligt Babyface hade lÄtarna "ett 'Take a Bow-aktigt' stuk, och Madonna ville och behövde inte upprepa sig sjÀlv".[3]
LÄtarna som skrevs med Babyface övergavs och Madonna vÀnde sig istÀllet till musikern Rick Nowels, som nyligen hade skrivit lÄtar med Stevie Nicks och Celine Dion. Det nya samarbetet resulterade i sju lÄtar pÄ nio dagar, men Àven dessa lÄtar misslyckades att visa pÄ albumets framtida elektroniska riktning.[3] Tre av lÄtarna: "The Power of Good-Bye", "To Have and Not to Hold" och "Little Star", kom med pÄ albumet.[3] Madonna började dÀrefter att skriva tillsammans med Patrick Leonard, som hade producerat mÄnga lÄtar för Madonna under den senare delen av 1980-talet. Till skillnad frÄn hennes tidigare album Ätföljdes Leonards lÄtskrivande av vÀldigt lite studioinput. Madonna menade att Leonards produktion "skulle ha gett lÄtarna mer av en Peter Gabriel-vibb", ett sound som hon inte önskade pÄ albumet.[3] Guy Oseary pÄ Maverick Records ringde sedan upp den engelske producenten William Orbit och föreslog att han skulle skicka nÄgra lÄtar till Madonna.[2] Orbit skickade henne ett Digital Audio Tape-band pÄ 13 lÄtar. "Jag var ett stort fan av Williams tidigare skivor, Strange Cargo 1 och 2 och allt det dÀr. Jag har ocksÄ Àlskat alla remixer han gjort för mig och jag var intresserad av att blanda in ett slags futuristiskt sound men ocksÄ att anvÀnda mycket indiska och marockanska influenser och sÄdana saker, och jag ville att det skulle lÄta gammalt och nytt pÄ samma gÄng.", sa Madonna.[2]
Albumet spelades in över fyra och en halv mÄnader i Los Angeles 1997, det lÀngsta Madonna nÄgonsin hade arbetat pÄ ett album. Under största delen av inspelningsprocessen var endast tre personer nÀrvarande i studion med Madonna: William Orbit, teknikern Pat McCarthy och hans assisterande tekniker Matt Silva.[3] NÀr inspelningen hade pÄbörjats i Los Angeles uppstod tekniska problem dÄ Orbit föredrog att arbeta med samplingar, synthljud och Pro Tools, och inte med livemusiker. Datorerna som anvÀndes kom att krascha, och inspelningen fick dröja fram till att de kunde lagas.[3] Orbit spelade in merparten av albumets instrumentation över de fyra mÄnaderna. Han minns att han spelade gitarr sÄ att fingrarna blödde under de lÄnga arbetspassen i studion.[3]
Vid utgivningen hyllades Ray of Light av flera musikkritiker.[4] Stephen Thomas Erlewine frÄn Allmusic kallade albumet Madonnas "mest Àventyrliga skiva" och hennes "mognaste och mest behÀrskade album". I sin recension gav han albumet fyra av fem stjÀrnor.[5]
"Drowned World/Substitute for Love" innehÄller en sampling av "Why I Follow the Tigers" framförd av San Sebastian Strings.
"Shanti/Ashtangi" innehĂ„ller omarbetad text av Shankaracharya, hĂ€mtad frĂ„n Yoga Taravali. Ytterligare text: Traditionell, ĂversĂ€ttning av Vyass Houston och Eddie Stern.
"Mer Girl" innehÄller en interpolation och element frÄn "Space" framförd av Gåbor Szabó.
