Hoppa till innehållet

åka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av åka  Aktiv Passiv
Infinitiv åka åkas
Presens åker åks (åkes)
Preteritum åkte åktes
Supinum åkt åkts
Imperativ åk –
Particip
Presens åkande, åkandes
Perfekt åkt

åka

  1. (särskilt om färdmedel/transportmedel) färdas/röra sig från en viss plats (i rummet) till en annan
    Många stockholmare åker till fjälltrakterna under sportlov och påskhelg.
    Varianter: åkå (orsamål)
    Synonymer: fara (aningen ålderdomligt)/fera (västerbottniska)
    Se även: färdas, gå, resa
    Vanliga konstruktioner: åka ngt, åka i/på/med ngt, åka med ngn
    Sammansättningar: samåka
    Fraser: (partikelverb) åka av, åka fast, åka med, åka ner, åka om, åka omkull, åka på - (råka ut för; kollidera), åka upp, åka ur
    Fraser: (konkreta) åka bil/buss/cykel, åka kälke/pulka/skidor/skridskor, åka karusell, åka slalom, åka kollektivt/kommunalt, åka i diket
    Fraser: (idiom) åka dit, åka snålskjuts, åka in på kåken
  2. (vardagligt) avskedas (från ett arbete); tvingas lämna eller bli diskvalificerad/eliminerad från (en tävling, en gemenskap eller något dylikt)
    Fraser: åka ut

Översättningar

[redigera]